Här är ungas nya krav på arbetsplatsen
Arbetsmiljö Unga tjänstemän vill ha balans mellan jaget och laget, jobba på ett ställe med träningsmöjligheter och helst ha ett eget rum på arbetsplatsen. Det visar en ny undersökning.
Över hälften av medarbetarna drömmer om en annan tillvaro än det öppna kontorslandskapet. 54 procent av 20–35 åringarna och så många som 64 procent i den äldre kategorin 36–65 år önskar sig ett eget rum på arbetsplatsen, visar en rapport av fastighetsbolaget Atrium Ljungberg.
Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
- Strategiska artiklar med tips och analyser.
- 6 fullmatade magasin årligen.
- Tillgång till premiumnyheter på vdtidningen.se.
- 100 procents fokus på vd-rollen.
– Det är ett ganska intressant svar som jag tror handlar om att man vill undvika negativ stress. Att kunna fokusera i ett eget kontorsrum är en viktig aspekt av det, säger Linus Kjellberg som är affärsutvecklingschef på Atrium Ljungberg.
Statistik
Några resultat från undersökningen:
68 procent tycker att socialt umgänge och gemenskap är det viktigaste med den fysiska arbetsplatsen.
65 procent anser att man som medarbetare ska kunna visa känslor på jobbet snarare än att kontrollera dem och ständigt ha ett gott humör.
60 procent skulle föredra att jobba fyradagarsvecka på kontoret framför femdagarsvecka med distansflexibilitet.
53 procent vill ha en flexibel arbetsdag och kunna växla mellan jobb och privatliv när det passar.
50 procent oroar sig för att bli utbränd/utmattad.
47 procent önskar träningsmöjligheter på jobbet.
47 procent vill ha en chef som framförallt är lyhörd och uppmuntrande.
44 procent oroar sig för att inte prestera tillräckligt bra/misslyckas i arbetslivet.
42 procent önskar mer utvecklande feedback från sin chef.
(åldersgrupp 20–35 år)
Han tror även att populärkulturen och serier som skildrar arbetslivet har betydelse för förväntningarna på arbetsplatsen.
– Många har växt upp med tv-serier som skildrar arbetslivet, till exempel Suits, där idealet är egna kontor och kanske också en statusmarkör. Sedan kommer man ut i arbetslivet och får i bästa fall ett eget skåp.
Att vara eller att inte vara på jobbet
Linus Kjellberg studerar både omvärlden och mänskliga beteenden för att som stadsutvecklare förstå varför man vill vara i en stad och hur arbetsplatsen kan utgöra navet, både i dag och i framtiden.
– När jag pratar med vd:ar och ledningsgrupper är det ju en väldigt stor fråga hur man ska göra för att folk ska vilja komma till jobbet. Det är ganska få som tycker det är bra att medarbetarna är utspridda och inte får en stark vi-känsla.
Men tvång är aldrig bra, resonerar han. I stället handlar det om att skapa miljöer och platser som tillfredsställer medarbetarnas behov och får dem att trivas. Både materialistiskt, socialt och psykologiskt.
– De som lyckas skapa en attraktiv arbetsplats och utvecklar ledarskapet i den empatiska riktningen kommer ha ett jätteförsprång när det kommer till att attrahera talanger. Hälsoaspekten i utformandet av kontoret är jätteviktigt och en tydlig konkurrensfaktor – så småningom kommer det vara en hygienfaktor.
Psykologisk trygghet prio
Behovet av en psykologiskt trygg arbetsplats där man har mycket frihet under ansvar och det råder en tillåtande kultur, där det är okej att göra misstag och fråga om hjälp när det behövs, återkommer som en röd tråd i rapporten.
– Den här gruppen har stort behov av feedback och att känna psykologisk trygghet. Det gäller egentligen alla men det syns extra tydligt i den här åldersgruppen, att man tidigt oroar sig för utbrändhet och för att inte prestera tillräckligt bra.
Varannan oroar sig för att bli utbränd/utmattad och 44 procent oroar sig för att inte prestera tillräckligt bra/misslyckas i arbetslivet. Linus Kjellberg tror att det handlar om en generation som växt upp i en orolig omvärld men också om digitaliseringen och sociala mediers inverkan på hur man tar till sig information.
– Forskningen visar ju att det är viktigt att träffa kolleger och få bekräftelse för att må bra, även i ett mikroperspektiv. Ökat distansarbete, icke-verbal kommunikation och en bristande vi-känsla är nog något många mår dåligt av. Man vill ha bekräftelse och snabba avstämningar för att veta om det man gör är bra eller dåligt. Det är som likes i sociala medier – man vill få en tumme upp, säger Linus Kjellberg.
4 punkter
Det präglar arbetslivet för tjänstemän i åldern 20–35 år:
- Klantacceptans – krav på mer medmänsklighet, acceptans och trygghet på arbetsplatsen.
- Maxa jaget – personlig utveckling väger tyngre än att skapa en bättre värld.
- Sundhets – hälsofokus både fysiskt och psykiskt skapar ökad daglig stress och ökade krav på arbetsplatsen som hälsofrämjande.
- Livsbalans – tydligare gränser mellan jobb och fritid, arbetslivsbalans är a och o och präglar ungas krav på arbetsgivare.
De allra största drivkrafterna i arbetslivet anser 20–35-åringarna är att lära sig och utvecklas (61 procent) samt att tjäna mycket pengar (48 procent).
– Man är ganska materialistiskt styrd, vill maxa jaget, ekonomin och den personliga utvecklingen. Idealistiska och syftesdrivna värderingar i arbetslivet visade sig vara väldigt låga i jämförelse. Men för att maxa jaget måste man vara en lagspelare och en vispelare. Det finns ingen motsättning i att skatta personlig utveckling högt – de bör inte tolkas som superindividualister.
Om undersökningen
Balansera! – Den nya arbetslivseran enligt unga tjänstemän i Sverige
Atrium Ljungbergs undersökning genomfördes under juli 2023 i form av en webbenkät. Cirka 25 frågor besvarades av 1 174 tjänstemän i åldrarna 20-65 år i hela landet. Undersökningen genomfördes i samarbete med Hint och Norstat. I rapporten presenteras resultaten för de 491 respondenter i åldern 20-35 år och jämförs med åldersgruppen 36-65 år om inget annat anges.
