Mjuka värden uppfylls
Att kunna prioritera, fatta beslut och röra sig framåt kan vara lika viktigt som beslutet själv, naturligtvis beroende på beslutets art och dignitet. En verkställande direktör måste vara just verkställande. Om medarbetarna får bilden av att vd:n inte kan fatta beslut, fastnar i saker och inte kommer loss, kan det leda till att vederbörande blir ”uppäten” av andra starka individer internt, att verksamheten saktar in eller att goda idéer försvinner i en hopplös känsla av att de ändå aldrig kommer att bli av.
Att kunna prioritera, fatta beslut och röra sig framåt kan vara lika viktigt som beslutet själv
En god prioritering, av vd själv eller med hjälp av sin ordförande, av arbetsuppgifter gör att vd kan fokusera på de uppgifter som skapar mest värde i företaget. Både effektiviteten och produktiviteten ökar när dyrbar – och ändlig – tid och energi läggs på rätt uppgifter. Sannolikheten att de satta målen nås, ökar också.
Mjuka värden uppfylls också när vi blir skickliga på att prioritera. Livet är begränsat till en viss mängd tid varje dag och den tiden ska användas meningsfullt. Att skaffa sig en tydlig uppfattning om vad som är viktigast är stressreducerande och motverkar överbelastning.
Bli ett prioriteringsproffs
Det är dock enklare sagt än gjort. Ofta måste prioritering ske mellan lika viktiga men konkurrerande målsättningar eller övertygelser. Vad är viktigast, att driva på verksamheten och medarbetarna i det korta perspektivet för att nå ekonomiska mål, eller värna om medarbetarnas arbetsbelastning, medarbetarnöjdhet och uthållighet i ett längre perspektiv? Är det viktigast att köpa sig marknad och öka sin marknadsandel eller göra lönsamma affärer?
Som vd får man helt enkelt acceptera att man aldrig kommer hinna allt vi kan ha i huvudet. Och bestämma sig för att bli ett prioriteringsproffs.
Den amerikanska presidenten Dwight D Eisenhower lär ha sammanfattat hela utmaningen på detta briljanta vis: ”I have two kinds of problems, the urgent and the important. The urgent are not important, and the important are never urgent.”