Aktivitetsbaserade kontor kan ge sämre ergonomi

Arbetsmiljö Aktivitetsbaserade kontor kan leda till mer rörelse och variation under arbetsdagen. Men det kan också innebära att ergonomin försämras när medarbetarna inte tar sig tid att ställa in stolar, skärm och bord, framgår av en forskningsstudie vid Umeå universitet.

Aktivitetsbaserade kontor kan ge sämre ergonomi

Aktivitetsbaserade kontor, alltså där medarbetarna byter arbetsplats efter syssla, har kommit på bred front de senaste åren. Men hur påverkas arbetsmiljön av att medarbetarna inte har sina egna arbetsplatser?

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
VD-tidningen premium

Läs vidare – starta din prenumeration

  • Strategiska artiklar med tips och analyser.
  • 6 fullmatade magasin årligen.
  • Tillgång till premiumnyheter på vdtidningen.se.
  • 100 procents fokus på vd-rollen.
Redan prenumerant?

Forskare vid Umeå universitet har följt och utvärderat cirka 400 tjänstemän i Örnsköldsviks kommun som flyttat till nya kontor. Tidigare arbetade de i traditionella cellkontor med egna rum, men drygt hälften flyttade till ett aktivitetsbaserat kontor med öppna kontorsmiljöer och andra stödytor som enskilda rum, mötesrum och fikarum.

Ansvarsförskjutning för ergonomin

Viktoria Wahlström, fysioterapeut och doktorand på institutionen för folkhälsa och klinisk medicin på Umeå universitet, har studerat de ergonomiska konsekvenserna av att medarbetarna förväntas byta arbetsplats varje dag eller flera gånger om dagen.

– En skillnad mot tidigare är att ansvaret för ergonomin delvis förflyttas från arbetsgivaren till den enskilde medarbetaren som själv måste se till att arbetsplatsen fungerar optimalt genom att ställa in arbetsstationen varje gång man byter plats, säger hon.

Läs även: Alla trivs inte bäst i öppna landskap.

I studien har forskarna följt medarbetarna från sex månader innan flytten till 18 månader efter flytten till den nya arbetsplatsen. Det visar sig att alla inte tar sig tid att ställa in stolar, bord och skärm med påföljd att den personliga ergonomin kan bli lidande.

Besvär i nacke och axlar

– För vissa spelar det ingen roll, medan andra får problem, konstaterar Viktoria Wahlström. Många skattade att sittkomfort och arbetsställning försämrats efter flytten. Studien visade också en signifikant ökning av besvär i nacke och axlar. Personer som redan har besvär upplevde större svårigheter att anpassa arbetsplatsens ergonomi utifrån sina behov i det nya kontoret.

Läs även: Växla miljö på jobbet ger ökad produktivitet.

Viktoria Wahlström betonar vikten av att arbetsplatserna har robust utrustning som är enkel att ställa in och att alla får utbildning i hur man ställer in utrustningen. Dessutom att man ger extra stöd till medarbetare som behöver individuella anpassningar i den nya miljön.

– Tänk till noga i planeringen och ta gärna hjälp av experter för att hitta bra arbetsformer och rutiner för systematiskt arbetsmiljöarbete och utbildning, betonar hon.

5 tips för aktivitetsbaserade kontor.

1. Ta hjälp av ergonomer och arbetsmiljöingenjörer i planeringen.

2. Utrustningen måste vara robust och enkel att ställa in.

3. Ansvarsförskjutningen kräver kunskap – utbilda medarbetarna i ergonomi.

4. Kartlägg och ta höjd för behovet av särskild anpassning.

5. Samarbeta med företagshälsovård för att tillsammans hitta arbetsformer och rutiner för systematiskt arbetsmiljöarbete, utbildning och individuell anpassning.

Bloggen

På nytt jobb

Hämtar fler artiklar
Till startsidan
VD-tidningen

Vd-tidningen Premium

Med fullt fokus på vd-rollen.
Full tillgång till strategiska artiklar med tips och analyser.