Inga produkter i varukorgen.
Arbetsmiljön sämre för utrikes än inrikes födda
Diskriminering Utrikes födda upplever sin arbetsmiljö sämre än vad inrikes födda gör, visar en undersökning från Arbetsmiljöverket. Bristerna gäller både den organisatoriska och sociala såväl som den fysiska miljön.
Tillfälliga anställningar är vanligt i restaurangbranschen. Foto: Adobe Stock
Psykiskt ansträngande arbete, mobbning och diskriminering är några av de saker som i högre grad präglar arbetslivet för utrikes födda än de som är födda i Sverige. Det kan handla om diskriminering eller särbehandling på grund av etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning. Andelen som utsätts för sådan kränkande särbehandling är dubbelt så stor bland utrikes födda, enligt Arbetsmiljöverkets rapport.
– Det är inte acceptabelt att någon ska gå till jobbet och behöva riskera att bli mobbad eller kränkt. Det är viktigt att varje arbetsgivare arbetar aktivt och förebygger risker för ohälsa och kränkande särbehandling i arbetsmiljön, säger Jacob Grönlund, analytiker på enheten för statistik och analys på Arbetsmiljöverket, i ett pressmeddelande.
Arbetsgivaren kan förebygga
För att förebygga sådana risker behöver arbetsgivaren vara tydlig med att kränkande särbehandling inte accepteras i verksamheten, se till att förhållanden i arbetsmiljön som kan ge upphov till det motverkas och att det finns rutiner för hur kränkande särbehandling hanteras om det inträffar.
De branscher där diskriminering och trakasserier förekommer oftare än i andra är också de som flest utrikes födda jobbar inom, enligt undersökningen. Till exempel inom bygg, vård- och omsorg och restaurang, där också utbildningskraven är lägre och tillfälliga anställningar vanligare.
Om
Arbetsmiljöundersökningen
- Arbetsmiljöundersökningen (AMU) görs vartannat år av Arbetsmiljöverket och visar hur de sysselsatta upplever sin arbetssituation och arbetsmiljö.
- Undersökningen baseras på SCB:s arbetskraftsundersökning (AKU).
- Under 2021 var 2 miljoner personer i Sverige utrikesfödda. Utrikesfödda utgör 20 procent av de sysselsatta.
Källa: Arbetsmiljöverket
