Utlandsfödda upplever arbetsmiljön bättre än svenskfödda

HR & Arbetsmiljö Skillnaderna var stora mellan hur utlandsfödda och svenskfödda upplevde arbetsmiljön före och under pandemin. Det visar en studie på ett tvätteri i Ockelbo.

Utlandsfödda upplever arbetsmiljön bättre än svenskfödda
Studien har gjort forskarna medvetna om att skillnader mellan grupper kan representera faktiska skillnader i arbetsmiljöförhållanden. Foto: Adobe Stock

– Utlandsfödda upplevde att arbetsmiljön var bättre än sina svenskfödda kollegor, men det är viktigt att fundera på varför, säger Jennie Jackson, forskare vid Högskolan i Gävle.

Elis i Ockelbo, ett internationellt franskt företag med stora tvätterier över hela världen, kontaktade forskarna i Gävle då de upplevde problem med belastningsskador, men även med jämställdhet och jämlikhet. Tillsammans utarbetade forskarna och företaget en studie för att mäta effekterna av arbetsrotation.

Den första enkäten besvarades strax innan pandemin bröt ut och en uppföljande enkät i slutet av den första vågen av pandemin i augusti 2020. Det gav en unik chans att mäta pandemins effekter på arbetsmiljön, och det i en miljö som hanterade sjukhustvätt från flera sjukhus och där högarna med gulmarkerade infekterade säckar växte

– Elis är mycket intressant för oss då de har cirka 50 procent kvinnor och män och också cirka 50 procent utlandsfödda. En stor blandning av erfarenheter och bakgrunder som inte är så vanlig på en svensk arbetsplats, berättar Jennie Jackson.

Resultat tvärt emot de förväntade

Hypotesen var att svenska män skulle ha det bäst och utländska kvinnor sämst. Forskarna fann dock väldigt få skillnader mellan män och kvinnor, däremot stora skillnader mellan svenskfödda och utlandsfödda redan innan pandemin. Under pandemin upplevde alla en nedgång men nedgången var mindre för de utlandsfödda.

– Tvärtemot vad man kanske skulle förvänta sig så rapporterade utlandsfödda bättre arbetsmiljö före pandemin och mindre effekter av pandemin än svenskfödda.

De stora skillnaderna under pandemin var att svenskfödda svarade att de kvantitativa och emotionella kraven ökade och därtill att de hade sämre support från kollegor, medan utlandsfödda uppgav en förbättring på alla dessa områden.

”Arbetsmiljön är bra, jag behöver ju inget vapen”

Jennie Jackson poängterar att de inte påstår att svenskfödda hade det värre under pandemin, då det man rapporterar kan påverkas mycket av det man tidigare upplevt i livet.

– Så hur uppfattar jag effekterna av pandemin om jag tidigare har varit under väldigt stressande förhållanden?

Hon ger tydliga exempel där individer svarat: ”Jag har en bra arbetsmiljö. Här skjuter ingen och jag är inte tvungen att ha ett vapen med mig på jobbet.”

– Jämför det med det här svaret: ”Det finns ingen ekologisk frukt längre, fruktkorgen till och med försvann för att man inte skulle ta mat från samma korg.”

Påverka kan också att utlandsfödda inte förstår vad de har för rättigheter. Att säga tack, i slutet av månaden när man får lön, det skulle ingen svenskfödd göra.

– För framtida jämförelser mellan grupper behöver vi hitta ett sätt att kalibrera för tidigare erfarenhet.

”Det kan vara ännu värre än vi känner till”

Studien har gjort forskarna medvetna om att skillnader mellan grupper kan representera faktiska skillnader i arbetsmiljöförhållanden, men också skillnader i hur enkätfrågorna tolkas, hur benägen man är att rapportera negativa aspekter, eller hur mycket tidigare erfarenheter påverkar.

Och en insikt om behovet av mer forskning om hur man jämför enkätsvar mellan grupper med olika kulturella normer. Något som tar tid och resurser, men är nödvändigt för att vi ska få en veta hur det verkligen går för de utlandsfödda.

– Från andra studier är det ju lätt att se att utlandsfödda ofta får mer ensidiga och tunga arbeten, så det är klart det finns skillnader. Men då vi nu kan förstå, att de kanske inte rapporterar dålig arbetsmiljö som svenskfödda gör, innebär också att det kan vara ännu värre än vi känner till.

Forskarna i Gävle planerar att snart publicera resultaten om vilken effekt arbetsrotation kan ha på belastningsskador, men även på jämställdhet och jämlikhet.

– Tillsammans med slutsatserna från denna studie om pandemins inverkan, hoppas vi kunna sprida viktig kunskap som kan påverka många fler än de anställda på ett tvätteri i Sverige, säger Jennie Jackson.

Bloggen

På nytt jobb

Hämtar fler artiklar
Till startsidan
VD-tidningen

Vd-tidningen Premium

Med fullt fokus på vd-rollen.
Full tillgång till strategiska artiklar med tips och analyser.