Så minskar du företagets sårbarhet vid krig

Krishantering I Sverige gäller totalförsvarsplikt, och Sverige är nu också Nato-medlem. Vad innebär detta för arbetsgivaren om beredskapen höjs? Arbetsrättsadvokaten Jenny Welander Wadström, reder ut vad som gäller.

Så minskar du företagets sårbarhet vid krig
Jenny Welander Wadström. Foto: Roschier

Den svenska totalförsvarsplikten kommer på olika sätt att påverka svenska arbetsplatser när beredskapen höjs. Det förklarar Jenny Welander Wadström som är advokat, delägare och ansvarig för advokatbyrån Roschiers arbetsrättsgrupp. Den arbetsgivare som vill stå rustad när den dagen kommer bör redan nu skaffa sig kunskap och information.

– Det kan bli krig i Sverige, vilket nog är en tanke som förstärkts av de olika uttalanden som regeringen och överbefälhavaren har gjort, säger hon. Som arbetsgivare måste man kunna reglerna om totalförsvarsplikt för att förstå vad som kan hända, och informera sina anställda om vad som kommer att hända vid höjd beredskap.

Är verksamheten samhällsviktig?

Alla arbetsgivare berörs om det blir krig eller förhöjd beredskap. Däremot finns det vissa som kommer att beröras mer än andra. Dels berörs så kallade samhällsviktiga verksamheter, alltså företag vars verksamhet skulle vara av särskild betydelse i en krigssituation. Företaget är kanske verksamt inom elenergi eller IT, producerar samhällsviktiga produkter som livsmedel eller läkemedel, eller bedriver verksamhet som är viktig för kritisk infrastruktur.

Fakta

Totalförsvarsplikt

I Sverige gäller totalförsvarsplikt. Det innebär att alla svenska medborgare, och alla som är bosatta här, och är mellan 16 och 70 år kan kallas in för att hjälpa till på olika sätt vid krigsfara och krig.

Det finns tre typer av totalförsvarsplikt:

1. Värnplikt i Försvarsmakten.

2. Civilplikt inom verksamheter som regeringen beslutar om. Till exempel inom räddningstjänst, barnomsorg och sjukvård.

3. Allmän tjänsteplikt som innebär att man tjänstgör inom verksamheter som måste fungera även vid krigsfara och krig. Det kan betyda att man

1) fortsätter på sitt vanliga jobb,

2) tjänstgör enligt särskilt avtal som man kan ha genom medlemskap i en frivillig försvarsorganisation, eller

3) får i uppgift av Arbetsförmedlingen att utföra arbete som är särskilt viktigt för totalförsvaret.

Källa: MSB

Det är i dag upp till företagen själva att bedöma om deras verksamhet är samhällsviktig.

– Bedömer ni att er verksamhet är samhällsviktig så bör ni ha en plan för hur ni kan upprätthålla den under en kris eller en krigssituation, säger Jenny Welander Wadström.

Civilplikt återinförs

Likaså berörs alla företag som har personal som omfattas av värnplikt eller civilplikt. Civilplikt är den civila motsvarigheten till värnplikt och syftar till att förstärka samhällsviktiga delar med personal vid höjd beredskap.

– Värnplikten är redan förhållandevis etablerad i Sverige. En möjlig utveckling framöver är att anställda som tidigare har gjort värnplikten kommer att kallas in till försvaret för repetitionsutbildning i större utsträckning än vad de har blivit tidigare, berättar Jenny Welander Wadström.

– Man har även beslutat att återinföra civilplikt i slutet av december. Vissa får då göra ett slags lumpen fast i civilpliktsområden, nämligen kommunala räddningstjänsten och elförsörjningsområdet.

Fakta

Planera för personalbortfall – svara på dessa frågor

  • Vilka nyckelbefattningar finns och behöver dessa finnas tillgängliga under höjd beredskap?
  • Vilken personal behöver befinna sig fysiskt på arbetsplatsen och vilken kan utföra sina arbetsuppgifter på distans?
  • Vid förflyttning av personal – är det säkerställt att personalen har rätt kompetens och förutsättningar för arbetsuppgiften?
  • Kan vissa arbetsuppgifter genomföras av färre personer?
  • Hur kan ett långvarigt personalbortfall hanteras?
  • Vilka befintliga möjligheter finns att förstärka företaget med personal utifrån?

Källa: MSB

De arbetstagare som befinner sig i den kommunala räddningstjänsten och elförsörjningsområdet och blir utvalda till civilplikt, kommer att delta i en utbildning för uppdraget från och med i höst.

– Här kommer man att se ett ökat behov av ledighet, och det är en rättighet att få ledigt. Arbetsgivare måste känna till detta, man får inte säga upp eller sänka lön för anställda som måste ta ledigt för att tjänstgöra inom det svenska totalförsvaret, det kan leda till en arbetsrättstvist, säger Jenny Welander Wadström.

Var beredd på personalbortfall

Arbetsgivare med anställda med någon särskilt viktig kompetens i kristider, exempelvis elektriker, ingenjörer, IT-tekniker eller personer med vårdutbildning, bör även planera för att dessa personer i händelse av kris eller krig kan bli krigsplacerade i en verksamhet där personen gör störst nytta för totalförsvaret. Om en arbetstagare, inom ramen för den allmänna tjänsteplikten, blir krigsplacerad hos en annan arbetsgivare har den anställde rätt till lön från den nya arbetsgivaren under krigsplaceringen.

Betalar den nya arbetsgivaren sedan inte ut lön så har arbetstagaren i stället rätt till lön från staten. Den anställde får inte heller sägas upp av sin tidigare arbetsgivare under tiden. Arbetsgivaren bör försäkra sig om att cheferna känner till vad som gäller, men också ha en plan för hur verksamheten ska fungera om delar av personalen blir krigsplacerade. Vilka nyckelpersoner omfattas, och hur löser man situationen?

– Det kan komma att försvinna stora grupper från arbetsplatsen och arbetsgivaren måste ha beredskap för det, säger Jenny Welander Wadström.

Läs mer om hur du minskar ditt företags sårbarhet på MSB.

Bloggen

På nytt jobb

Hämtar fler artiklar
Till startsidan
VD-tidningen

VD-tidningen Premium

Med fullt fokus på vd-rollen.
Full tillgång till strategiska artiklar med tips och analyser.