I Per Anders Fogelströms historiska roman ”Vävarnas barn” berättas hur fabrikörer och spinnhusföreståndare halverar medarbetarnas matransoner, i det ädla syftet att effektivisera verksamheten. Tanken under en del av 1700-talet var att den som var garanterad tillräckligt med mat inte hade samma drivkraft och motivation till hårt arbete som den hungrige. Se där en managementstrategi som man kanske kan slå mynt av!
Visst finns det fördomar om vd:n och företagsledning. Kanske inte som på 1700-talet, men inom hälsoföretag där jag arbetat genom åren finns ofta föreställningen att vd:n bara är intresserad av aktiviteter som genererar pengar. Och helst snabbt. Därför tror man att det enda intressanta argumentet för arbetsmiljöinsatser är ROI. Detta blir snabbt problematiskt, eftersom effekterna av arbetsmiljöinsatser ofta är långsiktiga, påverkas av en mängd faktorer och sällan är enkelt kvantifierbara. Därför svämmar säljavdelningarna över av exempel och beräkningsförsök som sällan utsatts för vetenskapens granskande öga.
De flesta vd:ar jag möter är inte syniska räknenissar. De brinner för verksamheten, men är också humanister, i betydelsen att de bryr sig om människor. Att chefer och medarbetare mår bra är inte bara intressant för att det ökar vinsten. Medarbetarnas hälsa är ett mål i sig, och har ett värde även om det inte alltid går att beräkna i kronor.
Detta betyder dock inte att alla insatser för arbetsmiljön bör sväljas med hull och hår. Arbetslivets struktur kräver hårda prioriteringar av tid, resurser och investeringar. Det skadar ju inte heller om insatserna faktiskt betalar sig, eftersom det ger möjlighet till ytterligare förbättringar. Men vad skall göras, när, av vem och i vilken omfattning? Många ledningsgrupper har i denna fråga fastnat i ideologiska motsättningar, anekdotiska argument eller blint förtroende för någon konsult som en gång sa något bra, och dessutom är kompis till en kompis…
Därför är det tur att det faktiskt finns riktiga räknenissar, i detta fall på MYNAK, (Myndigheten för ArbetsmiljöKunskap, en av alla dessa bortglömda myndigheter.) som tillhandahåller ett beräkningsunderlag till stöd för att bedöma vilka arbetsmiljöinsatser som faktiskt lönar sig. Och det verkar vara överraskande många! I alla fall om man ska tro den studie Jonathan Severin och hans kollegor publicerat. Det krävs inte särskilt många minskade sjukdagar, för att en investering i arbetsmiljöinsatser ska slå börsen med hästlängder! Och då har man ändå inte tagit hänsyn till andra effekter, för till exempel samarbete och kreativitet. Underlaget finns här, och sedan är det bara att grotta ner sig i beräkningarna, efter just era förutsättningar och resurser.
I slutändan kommer det ändå att handla om bedömningar, och vishet. Det är inte fel att vara räknenisse, eller ännu hellre att omge sig med människor som kan räkna. Men det räcker inte för att vara en vd eller ledare som andra litar på, ställer upp för och vill följa. Vi kan inte göra mer än vi har resurser för, men dina beslut vittnar om, och måste därför grundas i, din människosyn, dina mål och dina värderingar. Ibland med stöd i siffror och exelark, ibland i väglöst land och ibland trots siffrorna.