Arbetslycka – inte så dumt som det låter

Ordet arbetslycka finns inte i svenska ordböcker. En sökning på Google ger inte heller några resultat, man hänvisas i stället till resultat om arbetsolycka. På engelska däremot finns en uppsjö av resultat kring ”work happiness”, bland annat otaliga studier kring att arbete tydligt kan kopplas till det subjektiva tillståndet av välmående som beskrivs som lycka.

Lycka, som fenomen, har behandlats av filosofer i årtusenden och av psykologer i decennier. Sedan början på 2000-talet har den psykologiska forskningen ägnat mycket kraft åt att utröna vilka faktorer det är som ger upphov till lycka. En vedertagen slutsats är att en människas grundläggande lyckotillstånd är ungefär till 50 procent beroende på gener, bara 10 procent beroende på omständigheter och hela 40 procent beroende på förhållningssätt. Detta innebär att det genetiska påverkar stort hur två olika människor kan uppleva olika grader av lycka under samma omständigheter och förhållningssätt. Men, det betyder också att vi har stora möjligheter att påverka vårt lyckotillstånd genom aktiva förhållningssätt och val.

Vi har stora möjligheter att påverka vårt lyckotillstånd genom aktiva förhållningssätt och val.

Så, varför är detta en relevant fråga i jobbsammanhang? Den forskning som finns kring lycka visar tydligt att förutsättningarna för lyckotillstånd till stor del kan tillfredsställas genom arbete. Vi människor blir inte lyckliga av för mycket fritid eller sysslolöshet. För att känna lycka måste vi till exempel uppleva att vi skapar värde för andra, får möjlighet att hamna i så kallade flow-tillstånd när vi blir absorberade av utmanande uppgifter och får möjlighet att lära oss, uppnå mål och utveckla våra färdigheter.

Den senaste tidens forskning kring sambandet mellan lyckotillstånd och hjärnans kognitiva funktioner visar också tydligt att vi blir smartare när vi upplever lycka. Vissa studier pekar på att en hjärna i ett mer lyckligt tillstånd får ungefär 10 fler IQ-poäng, vilket är en markant skillnad. Med tanke på att vi i västvärlden beräknas arbeta cirka 22 procent av vår totala tid mellan 20–65 år så innebär detta cirka 70 000 timmar vi ägnar åt arbete. Då är det väl rimligt att se denna tid som en av våra arenor för att uppleva lycka.

Arbetslycka är därmed ett begrepp som vi alla borde tala mer om på våra arbetsplatser. Givet att vi själva kan påverka vårt lyckotillstånd genom rätt förhållningssätt och att anpassa våra arbetssätt utifrån vad som ger oss mer eller mindre lycka så sitter vi ju i förarsätet.

Genom att sprida kunskap om vad den psykologiska forskningen bevisat om lycka och ta med oss dessa insikter till våra arbetsplatser kan vi tydligare, och mer aktivt, skapa förutsättningar för att få uppleva arbetslycka. I tider där vi dessutom översköljs med negativa signaler om både konjunktur och säkerhetsläget i världen borde fler ta denna fråga på största allvar. Vi vinner alla på det, både välmående och prestationsnivåer står på spel.

Ställ dig själv dessa frågor till att börja med:

• Vad ger just dig positiva känslor på jobbet?
• När hamnar du i flow-tillstånd?
• När får du känna att dina insatser är meningsfulla och värdeskapande för andra?
• Vilka relationer värdesätter du på ditt jobb?
• Vilka framsteg har du gjort på sistone?

När du får klarhet i dessa fem grundläggande frågor, kan du ta ytterligare steg mot ökad arbetslycka. Det är du värd!

Thomas Dimming har över 20 års erfarenhet med att stödja ledare och ledningsgrupper med att skapa en mer engagerad kultur. Han är i dag rådgivare och föreläsare.