Att sätta människors behov i fokus är något som behöver lyftas till en strategisk nivå, för annars innebär det en risk för organisationen, säger Tomas Berns, som varit med och tagit fram den globala standarden och som själv är vd för ergonomiföretaget Ergolab.
Standarden har hållits medvetet kort – 17 sidor – och målgruppen är ledningsgrupper och styrelseledamöter.
– Den är mer som en ’executive summary’ för att ledningar ska öppna ögonen för det här och sedan få någon annan att utföra det, berättar Björn Nilsson, projektledare på SIS som jobbar med standarden tillsammans med Tomas Berns.
Tillämpning och konsekvenser
Den nya standarden handlar mycket om att ta hänsyn till människors olika förutsättningar – om att fungera för den som är kort eller lång och för dem med funktionsvariation.
– Många tänker inte på att en liten ändring av en produkt kan göra att personer med funktionsvariation också kan ta del av den och det som är nödvändigt för funktionsnedsatta underlättar också för andra, så det blir bara bättre, säger Björn Nilsson.
Sju principer
Standarden utgår från sju principer och för varje princip tar man upp exempel på hur den kan genomföras och vad som är riskerna om man inte tar tag i frågan.
För tillgänglighet kan åtgärder vara att ha någon i styrelsen som är ansvarig och har kompetens på området. Man kan också se till att bevaka när beteenden ändras, som när människor arbetar högre upp i åldrarna och produkter behöver fungera också med tanke på äldres sämre synförmåga.
För tillgänglighet kan riskerna med att strunta i det vara att tappa marknadsandelar, utveckla produkter som för få kan använda eller riskerar att bli stämd för att man inte möter lagkrav på tillgänglighet.