Coronakrisens legala konsekvenser

Avtalsrelaterade frågor – force majeure och MAC-klausuler

Till följd av Coronaviruset har flera avtalsrättsliga frågor uppstått. Exempelvis vad som händer om ett event måste ställas in eller om en leverantör inte kan leverera – hur ska dessa problem eller förseningar hanteras? Hur långtgående är ens eget kontrollansvar – får och ska en ny underleverantör anlitas? Vem ska stå för de kostnader som uppstår och som redan har uppstått mellan parterna till följd av Coronaviruset? En annan fråga är de så kallade MAC-klausulerna som är vanliga i avtal om företagsförvärv (Material Adverse Change-klausul).

Force Majeure

• Force majeure definieras generellt sett som extraordinära och svårförutsedda händelser som innebär hinder utanför parternas kontroll. De tolkas vanligtvis restriktivt och snävt. Vad parterna har avtalat om och huruvida force majeure kan åberopas och vad som då gäller har blivit högaktuella frågor till följd av Coronaviruset.

• Vad som anses vara force majeure regleras inte i lag utan en bedömning får dels göras utifrån vad parterna kommit överens om och dels, då det exempelvis inte finns något avtal eller när avtalet saknar en tydlig force majeureklausul, utifrån andra lagar och regler.

• Om force majeure föreligger kan det innebära att en leverantör eller kund befrias från skyldigheten att fullgöra sina förpliktelser. De exakta konsekvenserna av en sådan prestationsbefrielse får bedömas från fall till fall och beror även på avtalsutformningen.

• Force majeure kan även påverka möjligheterna att kräva skadestånd vid underlåten fullgörelse.

• Om en möjlig force majeure-händelse har uppstått, börja då med att granska ert avtal. Om inget avtal finns får en bedömning istället göras i det enskilda fallet genom en analogi med andra civilrättsliga lagar och regler.

MAC-klausuler

• “Material adverse change” (“MAC”) finns både i M&A-transaktioner men även i andra typer av avtal. Klausulen ger en rätt att modifiera pris, dra sig ur transaktionen eller andra konsekvenser om det inträffar en väsentlig förändring.

Arbetsrätt

Många arbetsrättsliga frågor aktualiseras kring viruset och dess konsekvenser, till exempel vad gäller angående tvungen och frivillig karantän? Vad gäller avseende arbetsskyldighet?

• Arbetsgivaren är ansvarig för arbetsmiljön och har en skyldighet att förebygga att de anställda utsätts för ohälsa. Arbetsgivaren ska (i) hålla sig uppdaterad om riskerna med coronaviruset, (ii) undersöka arbetsförhållandena och bedöma riskerna för att någon anställd i arbetet drabbas av smitta och/eller oro för smitta, (iii) vidta de åtgärder som behövs för att förebygga riskerna, (iv) kontrollera och utvärdera de vidtagna åtgärderna, och (v) löpande hålla personal informerad om arbetsmiljöarbetet och de åtgärder som vidtas.

• Alla arbetstagare har ett ansvar att medverka till en god arbetsmiljö och följa de instruktioner arbetsgivaren sätter upp på arbetsplatsen för att motverka smitta och/eller oro för smitta.

• Anställd kan inte ensidigt bestämma sig för att arbeta hemifrån på grund av rädsla för att bli smittad.

• Arbetsgivaren bestämmer om anställd ska åka på tjänsteresa om resor normalt sett ligger inom arbetsskyldigheten. Samtidigt får inte arbetsgivaren utsätta sina medarbetare för fara så en vägran får bedömas i det enskilda fallet.

GDPR

Hur bör arbetsgivare gå tillväga vid behandling av sina anställdas personuppgifter med anledning av Coronaviruset?

• Ur ett dataskyddsperspektiv är de juridiska möjligheter som en arbetsgivare har att behandla personuppgifter om sina anställda stora eftersom det i många fall är nödvändigt för att utföra arbetsrättsliga rättigheter eller uppfylla arbetsrättsliga skyldigheter.

• Behandla så få personuppgifter som möjligt.

• Fundera över om det kan vara tillräckligt att generell information kommuniceras utan att den enskilda medarbetaren pekas ut.

• Undvik att skicka mail med uppgifter om hälsa och tänk er särskilt för om ni behöver behandla hälsouppgifter.

Se upp med prissättning och diskussioner med konkurrenter – de konkurrensrättsliga förbuden mot karteller och missbruk av dominerande ställning gäller även i kristider

EU:s konkurrensregler liksom nationella konkurrensregler runt om i EU förbjuder som bekant karteller – det vill säga att företag samordnar sina priser, rabatter etc. eller delar upp marknader – geografiskt eller mellan kunder. Detta innebär att det inte ens i kristider som i rådande Covid-19 utbrott, som slår hårt mot många företagsverksamheter, är tillåtet att samarbeta med sina konkurrenter med syfte att försöka höja priser eller dela upp kunder.

Enligt praxis från Kommissionen och flera nationella konkurrensmyndigheter är en kris inte ett skäl för att företag ska samordna sig om till exempel priser, vilket har prövats bland annat i anslutning till galna ko-sjukan.

Vi får även påminna om att företag inte behöver gå så långt som att avtala om eller komma överens om att till exempel samordna priser utan ibland räcker det med att lämna ut konfidentiell information om exempelvis priser till en konkurrent för att det ska anses vara en överträdelse av konkurrensreglerna. Det kan dock i vissa undantagsfall vara tillåtet för konkurrenter att samarbeta men då är det viktigt att kunna visa att detta leder till lägre priser eller bättre produkter eller tjänster för konsumenterna.

Det har även i media rapporterats om onormalt höga priser för vissa produkter under rådande krissituation. I sammanhanget tål det att påminnas om att företag som har så kallad dominerande ställning, det vill säga särskilt marknadsmakt, ofta en marknadsandel över 40 procent men en komplex bedömning måste göras, bland annat inte får tillämpa överprissättning. Vad som utgör ett sådant oskäligt högt pris är komplext att bedöma men under de senaste åren har flera fall prövats i olika branscher av flera nationella konkurrensmyndigheter – särskilt när det har varit fråga om att läkemedelspriser har höjts med flera tusen procent.

Överträdelser mot de konkurrensrättsliga förbuden kan leda till omfattande sanktioner i form av höga böter, skadeståndskrav, uteslutning ur upphandlingar, näringsförbud, omfattande badwill med mera varför det som alltid är viktigt att noga analysera en tilltänkt åtgärd innan den vidtas för att tillförsäkra sig att den är förenlig med de konkurrensrättsliga reglerna.

Offentlig upphandling & statsstöd

Offentliga organisationer, såsom kommuner, regioner, myndigheter och offentliga bolag ska följa upphandlingslagstiftningen vid inköp av varor, tjänster och entreprenader. Vad gäller avseende offentlig upphandling i krissituationer? Vilka möjligheter har staten att tillhandahålla statsstöd till verksamheter som får stora svårigheter till följd av coronaviruset.

Ett av de centrala momenten i upphandlingslagstiftningen är att alla upphandlingar ska annonseras och att leverantörer ska få tid på sig att på lika villkor lämna anbud.

När det uppstår akuta behov, till exempel i en krissituation, kan det helt enkelt inte finnas tid att genomföra en annonserad upphandling. En direktupphandling måste då göras.

Det finns inget generellt undantag för att kunna direktupphandla i krissituationer. Däremot finns det andra undantag som kan vara tillämpliga, i första hand med hänsyn till synnerlig brådska. Undantaget kan användas i en akut krissituation så länge det rör sig om varor, tjänster eller byggentreprenader som är absolut nödvändiga.

Andra undantag för direktupphandling som kan vara tillämpliga är att direktupphandla på grund av lågt värde eller att utöka ett befintligt ramavtal till att omfatta det som akut behöver köpas in.

Den upphandlande myndigheten får i varje given situation utvärdera vilka möjligheter som finns för att lösa det akuta behovet.

Bolagsstämma och noterade bolags informationsgivning

Coronavirusets spridning har bland annat lett till att flera bolag väljer att vidta åtgärder inför bolagsstämmor, vilket för många publika bolag innebär att ett stort antal aktieägare samlas. Vilka alternativ finns för bolagen till att låta aktieägarna delta på plats eller för en aktieägare som känner oro över att delta på stämman? Vidare riskerar Covid-19 att påverka både noterade bolags löpande informationsgivning och den information som offentliggörs i de finansiella rapporterna framöver.

Det finns inga formella hinder mot att låta aktieägare närvara på bolagsstämma via telefon, länk eller på annat sätt (i vissa fall krävs dock bolagsstämmans godkännande). Det är i dessa fall viktigt att säkerställa att deltagarna har rätt att ”närvara” på bolagsstämman.

Bolagsrättsligt kan en aktieägare inte hindras tillträde till en bolagsstämma. Däremot är det brottsligt enligt smittskyddslagen att med vetskap om smitta inte vidta rimliga försiktighetsåtgärder och utsätta andra för smittorisk varför det kan finnas anledning för aktieägare som inte är frisk att inte närvara.

Aktieägare som på ett eller annat sätt inte kan närvara vid bolagsstämma kan alltid lämna fullmakt till annan som kommer att närvara.

Noterade bolag har en skyldighet att offentliggöra stora ändringar, både positiva och negativa, vad gäller deras resultat och finansiella position om dessa avviker från tidigare offentliggjord information från bolaget vilket kan komma att aktualiseras på grund av coronavirusets utbrott. Dessutom har den Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten offentliggjort särskilda riktlinjer avseende bolagens informationsgivning och rapportering kopplat till coronaviruset.

Summering: Försök att undvika potentiella tvister

Om ni tvingas ställa in leveranser, har obetalda fakturor eller tvingas varsla arbetstagare finns risken att en tvist uppstår.

Innan drastiska åtgärder vidtas är det därför viktigt att kontrollera vad som gäller enligt avtal och vad som är tvingande enligt lag.

Beslut tagna på felaktig grund kan innebära ett skadeståndsansvar i en framtida tvist.