Krav på flexibilitet utmanar arbetsgivarna
Hemarbete Hälften av arbetsgivarna har svårt att locka tillbaka medarbetarna till kontoret efter pandemin. Samarbete och social interaktion står mot flexibilitet och ett enklare vardagsliv, visar en ny undersökning från Coor.
Hemarbetstrenden har varit på tapeten sedan pandemin. Nu när den är över har det blivit en utmaning för arbetsgivarna att få tillbaka sin personal till kontoren. Åtminstone om man får tro den undersökning som servicebolaget Coor har låtit göra bland 1 300 arbetsgivare och medarbetare i Norden.
Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
- Strategiska artiklar med tips och analyser.
- 6 fullmatade magasin årligen.
- Tillgång till premiumnyheter på vdtidningen.se.
- 100 procents fokus på vd-rollen.
Kontoret har allt mer blivit en plats dit man går för att träffa andra, vara social och jobba tillsammans med sitt team. Samtidigt önskar sig allt fler en flexiblare arbetsplats. Drygt hälften av de svenska arbetsgivarna upplever en utmaning i att locka tillbaka sina anställda till arbetsplatsen i önskad utsträckning. Den svåraste gruppen att locka tillbaka är i spannet 31–49 år. Där finner man en stor del föräldrar med hemmavarande barn, som upplever att livspusslet underlättas när arbetet förläggs till hemmet.
Förstå medarbetarnas vardag
Men även i åldersgruppen 18–30 år är efterfrågan på flexibilitet stor. 51 % av dessa säger sig vara beredda att byta jobb om full flexibilitet inte erbjuds. Det är nästan dubbelt som många som i gruppen 50–65 år.
52 procent av arbetsgivarna uppger att det är svårt att få tillbaka delar av personalstyrkan till arbetsplatsen. Enligt Coor är det viktigt att arbetsgivarna förstår sina medarbetargrupper och hur deras vardag ser ut.
Familjelogistik och lunchutbud
– En stor del av den här gruppen utgörs av människor med familjelogistik, ofta små barn eller lite större barn som ska köras till olika fritidsaktiviteter. Här blir drivkraften att spara tid väldigt viktig, kommenterar Joachim Meyer Andersen, Customer Experience Manager på Coor.
Bland svaren om vad som får medarbetarna att vilja jobba från kontoret hamnar social interaktion och samarbete högst. Till de tjänster som kan förgylla kontorsvardagen hör förbättrade lunchalternativ – ett tydligt plus för 35 procent av respondenterna.
5 frågor att ställa sig inför valet av ”arbetsmodell”
- Hur viktig är fysisk närvaro på kontoret för verksamheten?
Vilket arbete måste ske på plats? Vilka moment är bra för bolaget att de utförs från kontoret men inte kritiska? Vilka delar kan vara mer flexibla? Detta avgör vilken ”flexibilitetsmån” du kan ha. - Hur stark ledarskapsförmåga har bolaget?
Att leda verksamhet och medarbetare på distans är svårt – men inte omöjligt. Ditt bolags förmåga att på̊ distans bibehålla kultur, sörja för medarbetares välmående samt skapa förutsättningar för goda samarbeten ”sätter ribban” för behovet av kontorsnärvaro. - Vilka önskemål har medarbetarna?
För vilka arbetsuppgifter söker sig just dina medarbetare till kontoret respektive hemmet? När är platsen likgiltig? Genom att uppskatta tidsfördelning mellan olika arbetsaktiviteter – och förstå vilken arbetsplats som föredras för att utföra dem – får man en bra bild av medarbetarnas önskemål av kontorsnärvaro, som sedan kan sättas i förhållande till verksam- hetens behov. - Hur stark attraktionskraft har ditt kontor för medarbetaren?
Pandemin har satt fokus på den merkostnad – exempel- vis pendlingstid – som arbete från kontoret innebär jämfört med hemmet. Ju högre krav på kontorsnärvaro bolaget har och ju bättre förutsättningar medarbetare har för arbete i hemmet, desto mer krävs av upplevelsen på kontoret. - Behövs en gemensam modell för alla?
En ”lika för alla” modell upplevs ofta som tydlig och rättvis. Men tänk på att individuella drivkrafter för att arbeta från kontoret kan se väldigt olika ut, liksom ett bolags behov för kontorsnärvaro mellan olika medarbetargrupper.
