Därför övervärderar du ditt bolag – 3 faktorer att se upp med

– Generellt sett värderar man sitt bolag lite högre än vad marknaden ger – man har en känsla av ett högt värde. Och då finns det tre fallgropar, säger han.

Fallgroparna stavas risk, digitala värderingar och börsjämförelser. Risk är den viktigaste faktorn, eller den främsta anledningen till att värdet skattas fel.

Se riskerna som köparen ser

– Tänk dig en företagare som drivit ett bolag under lång tid, och därmed har god förståelse för kunderna och verksamheten. Det kan göra att man utgår från att köparen har samma kunskap om bolaget som man själv – men det har hen inte. Ett sådant förhållningssätt, där företagsägaren själv sitter på all information och företaget har en personberoende struktur, utgör en risk för köparen. Och det sänker värdet på bolaget, säger Johan Sandberg.

Om personberoendet i företaget däremot är lågt, är möjligheterna bättre för den blivande köparen att fortsätta driva verksamheten. Risken är lägre för att ett ägarbyte ska rasera delar av affären.

– För att minska personberoendet i företaget rekommenderar jag delegering. En stark vd behöver kunna delegera, så att kunskap sprids i hela bolaget. Dessutom är det bra att se över sin kundbas: en enda stor kund är riskabelt, en diversifierad kundbas minskar risken, säger Johan Sandberg, som också betonar vikten av att förstå marknadsutsikterna:

– Minskar invandringen samtidigt som det föds färre barn, så kommer förskolor att behöva stänga. Det påverkar marknaden för förskolor, och det kan ju köparen räkna ut. Som ägare måste man kunna visa för köparen att man är införstådd med detta och har en plan för det, till exempel genom att visa att man tidigare har parerat liknande situationer.

Vad gäller digitala värderingar, tycker Johan Sandberg att de gott kan komplettera andra värderingsmetoder, men där upphör fördelarna med dem.

Algoritmen missar mjuka värden

– Problemet med digitala värderingar som man kan köpa online är att de inte fullt ut speglar marknadsvärdet. De baseras på den senaste årsredovisningen, där siffrorna kan vara ett och ett halvt år gamla. Sedan är det en algoritm som beräknar värdet, och den kan vara avancerad, men har det varit ett ovanligt positivt år så utgår algoritmen från att nästa år blir lika bra. Om det där ovanligt bra året i själva verket var en kraftig avvikelse, kan den digitala värderingen bli felvisande, säger Johan Sandberg, som varit med om att bolag sålts för hälften av vad den digitala värderingen visade.

Det här ger vid handen att även de mjuka värdena måste in i värderingen för att den ska bli verklighetstrogen. Marknadens utsikter kan vara en sådan sak som en rådgivare kan hjälpa en med. Åldersfördelningen i personalstyrkan kan också spela in, i synnerhet om stora delar av organisationen är pensionsmässig.

– Algoritmen justerar inte heller resultatet, om man till exempel tagit ut en hög lön, förlorat en viktig kund eller sålt något vid ett enstaka tillfälle som gör att siffrorna ser väldigt bra ut, säger företagsmäklare Johan Sandberg.

Jämför inte med börsen

Den tredje fällan som företagsägare går i, är jämförelser med börsvärdet. Här manar Johan Sandberg till försiktighet: P/E-talen kan sakna all form av verklighetsförankring.

– Börsvärdet och bolagsvärde hänger inte ihop, för de flesta bolag. En del tänker att de stora bolagen gör så, och då kan jag göra den jämförelsen också. Men börsen är en handelsplats byggd på spekulationer som inte finns på marknaden, säger Johan Sandberg.

Många företagsägare håller kvar i verksamheten lite för länge, menar Johan Sandberg, vilket gör att siffrorna förr eller senare börjar vända nedåt och värdet avta. Att i det läget påbörja försäljningen är ingen god idé. Börja i stället när affären går bra med att förbereda organisationen i två års tid, är Johan Sandbergs rekommendation. Räkna sedan med att det tar sex månader upp till ett år att genomföra försäljningen.

– Om man förbereder sig i tid så har det stor påverkan på värdet. Skriv ägardirektiv – vad fungerar bra och mindre bra just nu? – och så arbetar man med att stärka det som är bra och minska det som inte är så bra. När det är dags för exit ska det göras med eftertanke, så att tajmingen är rätt sett till konjunkturen.

Johan Sandberg poängterar att det inte alltid är så enkelt som att bara ”fixa till” det som fungerar mindre bra. Det viktiga är då att man inte för tänkbara köpare bakom ljuset, till exempel genom kraftiga besparingar eller prishöjningar, som ger sken av lönsamhet. Det lurar ingen, säger Johan Sandberg, och tillägger:

– Men det får inte heller vara helt perfekt när det är dags att sälja. Då tänker köparen ’Vad ska vi kunna tillföra här?’ Det är bra om det behövs något – något som kan fixas till, en del av marknaden som är obearbetad, nya produkter som inte utvecklats än.