Rapport: Brist på stöd kan bli en risk för hela organisationen

– Människor kan känna stark mening och yrkesstolthet även när stödjande strukturer och relationella beteenden inte håller måttet, säger Alexander Lundberg, organisationskonsult på Avonova i ett pressmeddelande.

När stolthet döljer svagheter

Att medarbetarna är stolta över sitt arbete behöver alltså inte betyda att organisationen fungerar optimalt. Brist på stöd kan finnas kvar under ytan och bli särskilt tydlig när tempot ökar eller verksamheten förändras.

– I en mer osäker och föränderlig arbetsmiljö blir det här särskilt kritiskt. Stöd och tillit fungerar ofta som den bärande kraft som möjliggör de andra friskfaktorerna. När de här delarna brister riskerar hela arbetsmiljön att bli sårbar, säger Alexander Lundberg.

För vd:n handlar frågan därför inte bara om trivsel. Bristande stöd kan påverka chefernas förmåga att leda, medarbetarnas vilja att signalera problem och organisationens möjlighet att hantera förändringar.

Glädje viktigare än intressanta arbetsuppgifter

Enligt rapporten har även synen på vad som skapar trivsel och engagemang förändrats. För tio år sedan vägde intresset för arbetsuppgifterna tyngst. I dag har glädje och stolthet fått större betydelse, särskilt bland yngre medarbetare.

– I ett arbetsliv präglat av högt tempo och ökad komplexitet räcker det inte längre att arbeta med intressanta uppgifter. I stället ser vi en utveckling där glädje på jobbet och en meningsfullhet kopplad till arbetet blir viktigare, kommenterar Alexander Lundberg.

Medarbetarna tror att kollegorna trivs sämre

Rapporten visar även ett så kallat perceptionsgap. Medarbetarna skattar sin egen trivsel högre än den trivsel de tror att kollegorna upplever.

Den egna upplevelsen ligger oftast mellan 3,1 och 3,6 på en femgradig skala. Bedömningen av kollegornas trivsel hamnar i stället vanligen mellan 2,2 och 2,7.

Det innebär att bilden av arbetsplatsen kan vara mer negativ än den faktiska upplevelsen hos medarbetarna.

För vd:n kan det vara ett skäl att granska hur arbetsmiljön följs upp och om ledningsgruppen har en gemensam och faktabaserad bild av läget.

– Om organisationer vågar ta reda på hur medarbetarna faktiskt har det, skapas förutsättningar för gemensam förståelse och att fånga upp tidiga signaler på ohälsa, säger Alexander Lundberg.

Om rapporten: Rapporten bygger på Avonovas kartläggningsverktyg Psykosocial Kompass, PSQ, och svar från drygt 2 400 yrkesverksamma i olika branscher. Undersökningen avser arbetslivet under 2025.