Fem frågor vd:n bör ställa efter Almedalen

En av de största utmaningarna för många företag just nu är inte AI, utan hur snabbt spelplanen förändras. Under årets Almedalsvecka återkom samma budskap från forskare, AI-experter, företagsledare och framtidsstrateger: AI, geopolitik, säkerhetsläge, kompetensförsörjning och nya affärsmodeller accelererar samtidigt. När flera stora förändringskrafter sammanfaller blir omställningen betydligt mer omfattande.

Som tidigare vd för arbetsgivarorganisationen Sinf har jag under många år följt företagens utmaning att hålla jämna steg när teknik, marknad och omvärld förändras.

En återkommande slutsats under Almedalsveckan var att de kommande 10–15 åren kommer att präglas av större osäkerhet och snabbare förändringar än många företag tidigare har upplevt. Därför räcker det inte längre att utveckla verksamheten inom ett område i taget. Företag behöver stärka sin förmåga på flera fronter samtidigt. Många underskattar omfattningen. Den som väntar tills förändringen syns i resultaträkningen riskerar att ha väntat för länge.

Framtidens konkurrenskraft handlar mindre om teknik och mer om förändringsförmåga. Här är fem frågor varje företagsledare bör arbeta med.

1. Tror vi att förändringen gäller oss eller någon annan?

Jag möter många företag som fortfarande säger: ”Det där gäller inte oss.” Det är kanske den vanligaste missbedömningen jag hör just nu.

Även om den egna produkten inte förändras kan kundernas köpbeteenden, omvärlden, leverantörernas arbetssätt och konkurrenternas affärsmodeller göra det. Då förändras marknaden, oavsett om man själv väljer att förändras eller inte.

Den viktigaste frågan är därför inte om företaget påverkas, utan hur.

Diskutera i ledningen: Hur kommer våra kunder att arbeta, köpa och fatta beslut annorlunda om två till fem år?

2. Hur snabbt omsätter vi ny kunskap till affärsnytta?

Företag som avsätter tid för att lära, testa och utveckla nya arbetssätt bygger ett försprång som blir svårt att ta igen. Nyligen stöttade jag en vd som sa: ”Jag förstår att vi måste förändras, men jag vet inte hur.” I många företag tar vardagen över och utvecklingsfrågorna skjuts på framtiden. Just därför behöver utvecklingsarbetet bli en naturlig del av vardagen.

Diskutera i ledningen: Vilken ny kunskap har vi omsatt i konkreta förbättringar under det senaste halvåret? Hur kan vi accelerera?

3. Har vi ett ledarskap som klarar ständig förändring?

Förändring har gått från att vara ett projekt till att bli en del av vardagen. Det ställer nya krav på ledarskapet. Medarbetare behöver förstå varför förändringen är viktig, känna delaktighet och våga testa nya arbetssätt med stöd från ledningen.

En återkommande slutsats under veckan var att AI är ett verktyg, inte en strategi. Teknik skapar möjligheter, men ledarskapet avgör om möjligheterna ger resultat.

Diskutera i ledningen: Har vi en kultur där människor vågar testa, lära och utveckla nya arbetssätt?

4. Tar vi verkligen tillvara människors olika sätt att tänka?

När förändringstakten ökar blir olika perspektiv en konkurrensfördel.

På många arbetsplatser finns betydligt större variation i hur människor analyserar problem, hittar lösningar och ser möjligheter än organisationen tar vara på. Samtidigt blir utmaningarna mer komplexa.

Företag som lyckas fånga upp och använda olika kompetenser, erfarenheter och sätt att tänka fattar bättre beslut och hittar oftare nya affärsmöjligheter. Här finns en stor potential.

Diskutera i ledningen: Vilka perspektiv saknas runt vårt bord i dag? Hur tar vi bättre tillvara de olika styrkor som finns i organisationen?

5. Investerar vi lika mycket i förändringsförmåga som i teknik?

Många företag investerar just nu i AI, digitalisering och annan teknik. Det är nödvändigt, men tekniken skapar inget värde förrän människor använder den på rätt sätt. Många företag lägger stora resurser på nya verktyg och system, men betydligt mindre på att utveckla medarbetarnas arbetssätt, kompetens och förståelse för hur verktygen ska användas.

Att förändra arbetssätt kräver tid, kompetensutveckling och ett närvarande ledarskap. Just där avgörs ofta om en tekniksatsning blir en framgång eller en dyr besvikelse.

Börja därför med affären, inte med tekniken. Jag har mött företag som lagt stora resurser på att utveckla nya produkter och tjänster utan en nära dialog med sina kunder. Resultatet har blivit kostsamma satsningar som kunderna inte efterfrågat.

Identifiera först var kunderna upplever störst frustration och vilka behov som ännu inte är lösta. Välj sedan den teknik som bäst hjälper er att skapa nytt värde.

Många företag fokuserar på att effektivisera det som redan finns. Det är ett bra första steg, men det räcker inte. Företag behöver också utveckla nya tjänster, nya erbjudanden och nya affärsmodeller. Det är ofta där nästa stora affär växer fram.

Diskutera i ledningen: Investerar vi lika mycket i människors utveckling som i ny teknik?

Det avgör konkurrenskraften

När årets Almedalsvecka summeras är det inte en enskild föreläsning eller en specifik teknik som sticker ut. Det är den samlade bilden av acceleration.

AI, geopolitik, säkerhetsläge, kompetensförsörjning och nya affärsmodeller förändrar företagens villkor samtidigt. De kommande åren kommer sannolikt att bli mer svårnavigerade än många företag är vana vid. Det ställer nya krav på hur företag lär, utvecklas och fattar strategiska beslut.

Framtidens konkurrenskraft avgörs inte främst av vem som köper den senaste tekniken. Den avgörs av vilka företag som snabbast kan lära, anpassa sig och omsätta ny kunskap till affärsnytta.

Sanna Arnfjorden Wadström är företagsstrateg, mentor och föreläsare. Tidigare vd för arbetsgivarorganisationen Sinf.