Pensionsmissarna som kan kosta vd:n över miljonen

Privatekonomi Många vd:ar har individuella pensionslösningar utanför de kollektivavtalade systemen. Det kan ge större frihet – men också högre avgifter, gamla fribrev som ingen längre granskar och rådgivning som inte alltid är oberoende. Pensionsexperten Helena Palmgren pekar ut var pengarna läcker och vilka kontroller vd:n bör göra först.

Pensionsmissarna som kan kosta vd:n över miljonen
Helena Palmgren är oberoende pensionsspecialist. Foto: Press

För vd:n är pensionen ofta en av de största delarna av den samlade ersättningen. Ändå får den ibland mindre uppmärksamhet än lön, bonus och övriga villkor i vd-avtalet.
Det kan bli dyrt.
En vd med individuell tjänstepension står ofta utanför de stora kollektivavtalade lösningarna. Det innebär större valfrihet, men också ett större eget ansvar för avgifter, fondval, risknivå och rådgivning.
Helena Palmgren, grundare och seniorkonsult på Palmgren & Bergdahl Management, menar att grundproblemet fortfarande är detsamma som när VD-tidningen först skrev om frågan 2025.
– Strukturellt sett håller den bilden. En anställd med kollektivavtalad tjänstepension, som ITP, drar nytta av storskaliga upphandlingar där parterna pressat fondavgifterna till runt 0,2–0,3 procent. En vd har som frikretsare ofta en individuell lösning, säger Helena Palmgren.
I praktiken betyder det att vd:n oftare möter fondportföljer med ordinarie marknadspriser.
– Även om marknaden rör sig framåt möter en individuell lösning utanför upphandlade ramar oftare fondportföljer med ordinarie marknadspriser som ligger mellan 1,5 och 2 procent, säger Helena Palmgren.
Skillnaden kan se liten ut på papperet. Men över tid blir den stor.
Om en vd har 2 miljoner kronor i upparbetat pensionskapital, 20 år kvar till pension och kapitalet antas växa med 6 procent per år före avgifter, får avgiften stor effekt. Med en total årlig avgift på 1,5 procent växer kapitalet till cirka 4,7 miljoner kronor. Med en total avgift på 0,3 procent växer det i stället till cirka 6 miljoner kronor.
Skillnaden: drygt 1,3 miljoner kronor.

Här läcker pensionen

Det första vd:n bör leta efter är inte nödvändigtvis den nuvarande månadsavsättningen. Ofta finns läckaget i äldre kapital.
– Historiskt fastlåst kapital är en vanlig pensionsläcka. Det handlar om gamla pensionsförsäkringar från tidigare anställningar, fribrev, som ligger kvar i äldre, dyrare försäkringsskal och klassiska pensionsblandfonder som man slutat titta till, säger Helena Palmgren.
Det andra läckaget handlar om helheten. En vd kan ha tjänstepension från nuvarande uppdrag, gamla fribrev, privata kapitalförsäkringar och andra placeringar. Varje del kan se rimlig ut var för sig, men sammantaget kan bilden bli en annan.
– Det är vanligt att en vd erbjuds likartade fondpaket i flera olika försäkringar samtidigt. Det skapar en omedveten riskkoncentration, ofta med onödigt höga avgifter, säger Helena Palmgren.
Riskkoncentration betyder inte alltid för hög risk. I många pensionsportföljer kan problemet vara det motsatta.
– Inte sällan handlar det också om en för låg sammanvägd risknivå som hämmar den långsiktiga avkastningen, säger Helena Palmgren.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.

Be om kostnaden i kronor

För vd:n räcker det inte att fråga efter fondavgiften. Den är bara en del av kostnaden.
Helena Palmgren rekommenderar att vd:n alltid begär en sammanställning av den totala årliga kostnaden. Den bör innehålla fond- eller förvaltningsavgift, förmedlarens avgift och försäkringsbolagets kapitalavgift, även kallad skalavgift.
Det viktiga är att få siffrorna både i procent och i kronor.
– Be alltid om en sammanställning av den totala årliga kostnaden och avkastningen i kronor och ören. Det ger en mer lätthanterlig bild än procentsatser, säger Helena Palmgren.
Det finns också avgifter som ofta missas. Det kan handla om premieavgifter, alltså en procentuell avgift som dras direkt på varje ny månadsinbetalning eller på inflyttat kapital. Det kan också finnas transaktionsavgifter inuti fonderna och courtage vid handel i depåförsäkringar.
För vd:n blir frågan därför inte bara: ”Vilken fondavgift har jag?”
Den mer relevanta frågan är: ”Vad kostar hela lösningen per år, i kronor?”

Flytta inte av slentrian

Flytträtten har blivit en viktigare del av pensionsfrågan. Enligt Helena Palmgren fungerar den bättre i praktiken än tidigare. Mer kapital blir tillgängligt och de flesta arbetsgivare godkänner flytt av fribrev vid avslutad anställning.
Det betyder inte att alla gamla pensionsförsäkringar bör flyttas.
– Flytta när du har identifierat äldre fribrev i depå- eller fondförsäkringar med höga fasta eller rörliga avgifter där du inte är nöjd med förvaltningen eller servicen, säger Helena Palmgren.

Helena Palmgren är oberoende pensionsspecialist på Palmgren & Bergdahl Management. Foto: Håkan Målbäck


Då kan en flytt till en modernare plattform med lägre skalavgifter och bättre fondutbud ge stora effekter över tid.
Men flytt är inte alltid rätt beslut.
– Man bör vara mycket försiktig med att flytta äldre, traditionella försäkringar som innehåller höga garanterade värden eller förmånliga villkor som inte går att nyteckna på marknaden i dag, säger Helena Palmgren.
Vd:n bör också fråga sig vem som ska följa upp flytten efteråt. En billigare plattform gör begränsad nytta om kapitalet sedan hamnar i dyra eller olämpliga fonder.
– Låt bli om du själv inte har tid eller intresse av att ta initiativet och följa upp flytten, säger Helena Palmgren.

Rådgivning eller försäljning?

Många vd:ar får personlig pensionsrådgivning. Det kan vara värdefullt. Men det är viktigt att förstå vem som betalar rådgivaren och hur ersättningen ser ut.
Helena Palmgren rekommenderar att vd:n ställer en rak fråga:
– Hur ser er ersättningsmodell ut för den här rådgivningen?
Svaret avgör vilken roll rådgivaren har.
– En rådgivare som erbjuder egna fonder eller får provisioner och kickbacks från de försäkringsbolag och fondbolag som rekommenderas har en säljroll, säger Helena Palmgren.
Det behöver inte betyda att råden är fel. Men vd:n behöver förstå affärsmodellen bakom rekommendationen.
– En oberoende rådgivningsmodell bygger i stället på att rådgivaren får betalt direkt av kunden, till exempel genom fast arvode eller timtaxa. Båda modellerna har sin funktion, men som kund är det viktigt att veta vad man betalar för, säger Helena Palmgren.
Hon pekar också på den så kallade Lovisa-domen som en viktig förändring. Högsta förvaltningsdomstolen slog 2024 fast att uttag ur kapitalet i en försäkring för att finansiera arvode till en försäkringsförmedlare för bistånd med förvaltningen av försäkringsavtalet inte innebär att försäkringen upphör att vara en pensionsförsäkring eller ska avskattas.
– Det är en positiv utveckling som gör det avsevärt lättare för vd:ar att välja en helt oberoende rådgivningsmodell med fast arvode, där eventuella provisioner och tredjepartsersättningar helt kan väljas bort, säger Helena Palmgren.

Börja med tre dokument

Den vd som vill få kontroll över pensionen behöver inte börja med en fullständig pensionsutredning. En timme räcker för att ta fram de viktigaste underlagen.
Helena Palmgren pekar ut tre dokument.
Det första är en sammanställning från minpension.se, för att få en samlad bild av samtliga fribrev och försäkringar. Det andra är det senaste försäkringsbeskedet för den pågående tjänstepensionen, där aktuella fonder och avgifter framgår. Det tredje är företagets pensionspolicy eller det egna vd-avtalet.
Syftet är att snabbt se tre saker: vad som betalas in, var kapitalet finns och vilka valmöjligheter vd:n faktiskt har.
Därefter bör vd:n begära en kostnadssammanställning från rådgivare, försäkringsbolag eller förmedlare. Den bör visa totala avgifter, avkastning och ersättningsmodell i kronor och procent.
För många vd:ar är pensionsfrågan lätt att skjuta framför sig. Men just därför kan den bli dyr. En individuell lösning kräver mer aktiv kontroll än en kollektivavtalad tjänstepension. Den som inte granskar avgifterna, gamla fribrev och rådgivarens ersättning riskerar att betala för en lösning som ser skräddarsydd ut – men som i praktiken äter upp en stor del av det framtida pensionskapitalet.

Fakta

Vd:ns pensionskontroll – 7 frågor att ställa

  1. Vilka pensionsförsäkringar och fribrev har jag sedan tidigare?
  2. Vad är den totala årliga kostnaden i kronor och procent?
  3. Vilka fondavgifter, kapitalavgifter, premieavgifter och förmedlaravgifter betalar jag?
  4. Finns gamla fribrev i dyra försäkringsskal eller fonder som ingen längre följer upp?
  5. Har jag samma typ av fondpaket i flera olika försäkringar?
  6. Är rådgivningen oberoende eller bygger den på provisioner, kickbacks eller egna produkter?
  7. Finns äldre traditionella försäkringar med garantier eller villkor som kan gå förlorade vid flytt?

Blogg och krönika

På nytt jobb

Hämtar fler artiklar
Till startsidan
VD-tidningen

VD-tidningen Premium

Med fullt fokus på vd-rollen.
Full tillgång till strategiska artiklar med tips och analyser.