Därför måste vi lyfta kompetensen inom AI

Nya tekniker kräver ny kunskap. När bilen kom för drygt hundra år sedan, var folk tvungna att lära sig köra. När datorerna tog över kontoren på 80- och 90-talen var företagsledare och tjänstemän tvungna att förstå vad de var bra för. Samma sak med digitaliseringen under 00- och 10-talen. Nu har turen kommit till AI och dataanalys.

– I början på året slog ChatGPT ned som en bomb. Folk som annars inte ägnat AI en tanke insåg plötsligt att AI var här för att stanna. Jag hoppas att uppmärksamheten och debatten kring ChatGPT kan öka förståelsen för att vi har en växande utmaning att ta itu med nämligen den bristande kompetensen inom dataanalys och AI, säger Fredrik Banffy.

De dataanalytiker och AI-experter som finns i svenska företag är högt kvalificerade och kunniga. Men de måste bli fler, menar Fredrik Banffy.

– Deras kunskap måste tas tillvara inom organisationerna på ett bättre sätt menar jag. Annars riskerar Sverige att halka efter. AI driver innovation och innovation höjer konkurrenskraften. Dessutom finns det uppenbara risker med bristande kompetens och förståelse inom AI. Som alltid när det gäller nya teknologier, kan de användas bedrägligt. Insamling av stora mängder data kan leda till att den hamnar i fel händer eller används på ett oetiskt sätt, säger han.

Enligt Fredrik Banffy är det många företag och organisationer idag som sitter fast i gamla strukturer. I en undersökning som SAS Institute gjorde förra året, uppger fyra av tio dataanalytiker att de är missnöjda med hur deras organisationer använder deras dataanalyser. Lika många säger att ledningen inte använder dataanalyserna som underlag när de fattar beslut. 

Läs mer: Så förbättrade AI Bolagsverkets arbetsmiljö

Enligt researchföretaget Tortoise globala AI-index ligger Sverige på en blygsam 19:e plats när man väger samman implementering, innovation och investeringsgrad. 

– Vi hamnar bakom länder som Finland, Danmark och Schweiz. Intressant nog hamnar vi mycket längre fram – på tionde plats – när man rankar tillgången på AI-experter och dataanalytiker, berättar Fredrik Banffy. 

Värre är det med vad Tortoise kallar ”operating environment”, det vill säga hur hög kunskapsnivån i allmänhet är och hur den regulatoriska situationen ser ut. 

– I den kategorin hamnar vi på 34:e plats. Tittar man på kategorin ”statliga investeringar” får man ta fram skämskudden. Där landar Sverige på 47:e plats – av 62, bakom länder som Turkiet och Vietnam. Finland placerar sig på åttonde plats i den kategorin.

Bilden är tydlig. Vi har god tillgång på utbildade och högt kvalificerade AI-experter och dataanalytiker. Men det saknas kunskap och medvetenhet om de här frågorna i samhället i stort. 

– För att AI-teknologin ska komma till sin rätt bland svenska företag krävs det att den får genomsyra hela organisationerna, snarare än att vara en angelägenhet för enskilda, experimentella projekt och avgränsade avdelningar, säger Fredrik Banffy som menar att alla i ett företag – från styrelse och vd till receptionist, controller och säljare – måste förstå vad AI kan göra, varför det är viktigt med datainsamling och hur den kan genomföras på ett etiskt och hållbart sätt. 

– Kompetens- och kunskapsbrist gör det svårare att effektivisera sjukvården, att genomföra den nödvändiga energiomställningen och att hantera och bekämpa ökande cyberkriminalitet. Därför är det hög tid för ett kunskapslyft, på alla fronter. 

Fredrik Banffy menar att företag måste börja med så kallad reskilling och upskilling, det vill säga omskolning och vidareutbildning av befintlig personal.

– Regeringen måste gå i bräschen genom bättre samordning av offentlig datahantering och med handlingsplaner för att öka kompetensen inom AI och dataanalys. Om inget radikalt görs, kommer bristen på kompetens att begränsa inte bara innovationskraften, utan även tillväxten. Det är förödande när vi står inför en trolig lågkonjunktur, förklarar han.