Underrättelsetjänsten du har i huset. Och inte använder.

Bloggen Kundservice ser ofta först var företagets löften spricker i mötet med kunden. Ändå stannar insikterna i många organisationer i ärendesystem och nöjdhetsmätningar. I ett blogginlägg skriver CX-experten Helén Rigamonti om varför vd:n bör se kundservice som en strategisk underrättelsefunktion och använda signalerna innan problemen blir större.

Underrättelsetjänsten du har i huset. Och inte använder.
Foto: Pernilla Pettersson / Adobe Stock

Som vd har du betalat för en av de mest avancerade underrättelsetjänsterna. Den sitter två trappor ner i ditt eget hus. Den rapporterar varje dag om var strategin spricker, var era löften inte håller och var era kunder ger upp.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.

Ni kallar den kundservice. Och ni använder den knappt.

Det är ett av de dyraste missförstånden i svenskt näringsliv.

Den enda funktion som ser hela glappet

Kundservice är inte bara en supportfunktion. Det är en intelligensfunktion. Den ser i realtid skillnaden mellan vad marknad lovar och vad ni faktiskt levererar. Skillnaden mellan vad IT rullar ut och vad som havererar när system möter kund. Skillnaden mellan vad en policy säger och vad kunden behöver. Skillnaden mellan vad produkten gör i utvecklingsmiljön och vad den gör i en stressad förälders kök kvart över sju på en tisdagsmorgon.

Ingen annan funktion ser det glappet i sin helhet. Inte styrelsen. Inte ledningsgruppen. Inte konsulterna ni betalar för att kartlägga kundresan. Bara kundservice.

Ändå går rapporterna sällan upp till dig. De fastnar i ärendekategorier, i NPS-snitt, i kvartalsslides där de redan är översatta till språk som inte stör. När informationen når ditt bord är den filtrerad genom flera lager av interna ambitioner. Det som var en signal, en känsla, har blivit en siffra.

Kundupplevelsen som en formel

Och här någonstans blir det viktigt att tala klartext om vad kundupplevelse faktiskt är.

Kundupplevelse = kundlöfte ± leverans.

Det är hela ekvationen. Inget annat.

Allt ditt bolag säger till kunden är ett löfte. Allt ditt bolag gör är leverans. Mellanrummet däremellan är kundupplevelsen. Plus om ni överträffar löftet. Minus om ni inte håller det.

Det finns ingen CX-avdelning som kan kompensera för ett löfte ni inte kan hålla. Ingen NPS-undersökning som reparerar ett system som inte fungerar. Inget lojalitetsprogram som ersätter en leverans som inte stämmer.

Vem äger helheten?

Och då kommer den fråga som alltid är obekväm.

Vem äger hela kundresan?

Marknad äger löftet. Försäljning äger förväntan. Produkt äger funktionen. IT äger infrastrukturen. HR fokuserar på människorna som ska leverera den. Ekonomi äger marginalen som styr vad ni har råd att göra. Och kundservice står sist i kedjan och får ta konsekvenserna av allt som de andra har bestämt utan att fråga varandra.

Ingen äger helheten. Ingen äger heller kundresan där det skaver. Där överlämningarna glappar. Där kunden tvingas bli sin egen projektledare och bära information mellan era avdelningar för att över huvud taget få något gjort.

Förutom du.

Det är den obekväma sanningen i de flesta svenska organisationer. Vattentäta skott mellan funktioner. Silos som ingen vill äga men alla underhåller. Kunden tvingas kretsa kring er organisation i stället för att ni kretsar kring kunden. Hur kundcentrerade ni än säger att ni är i strategidokumenten.

Och en sak till. Om ni bygger AI just nu.

När kundupplevelse hanteras som ett initiativ någonstans i organisationen, en CX-funktion, ett program, en ny mätning, så signalerar du att helheten är någon annans problem. Den ansatsen håller inte. Inte när Svenskt Kvalitetsindex visar att den svenska kundnöjdheten ligger på 65,5. Den lägsta siffran på 25 år.

Och definitivt inte när du står med ett AI-projekt som ska automatisera vad ingen i ledningsgruppen kan beskriva som en sammanhängande kundresa.

AI förstärker det ni redan är. Om era överlämningar är trasiga skalar AI trasiga överlämningar. Om er ena hand inte vet vad den andra gör skalar AI okunnigheten. Om er organisation består av silos skalar AI silos. Snabbare. Med mer självförtroende. På fler kanaler samtidigt.

Vad du faktiskt kan göra. Inom 30 dagar.

Det första.

Be om en lista över de fem vanligaste anledningarna kunderna kontaktar kundservice. De fem som säger något om var ert löfte och er leverans inte möts. Be sedan ägaren av det löfte eller den process som ligger bakom varje punkt komma till nästa ledningsgrupp och redogöra för vad de själva tänker göra åt det. Inte vad kundservice ska göra.

Det andra.

Samla cheferna i ett rum och kartlägg en faktisk kundresa. Inte den glättade versionen i CX-rapporten. Den som rör sig över marknad, IT, produkt, juridik och support på det sätt som era kunder faktiskt upplever. Det är när cheferna ser i ett enda flöde vad deras egna funktioner orsakar för någon annan som ägarskapet börjar fördela sig självt.

Det tredje.

Lyssna själv på inspelade kundsamtal. Inte sammanfattningar. Inte rapporter. Riktiga samtal. Du kommer att känna igen din egen strategi. Eller inte känna igen den. Båda svaren är värdefulla.

Marknader straffar inte dåliga produkter. De straffar dåliga upplevelser. Och den enda funktion som ser hela upplevelsen från utsidan in sitter redan på din lönelista.

Underrättelsen finns. Det enda som saknas är att du börjar lyssna.

Helén Rigamonti är rådgivare, föreläsare och författare inom kundupplevelse och CX. Hon har mer än 25 års erfarenhet som chef och har arbetat med kundupplevelse i både B2B-, B2C- och icke-vinstdrivande organisationer. Hennes bok Customer Experience Management på svenska utsågs till Årets Marknadsföringsbok 2024 av Sveriges Marknadsförbund.

Blogg och krönika

På nytt jobb

Hämtar fler artiklar
Till startsidan
VD-tidningen

VD-tidningen Premium

Med fullt fokus på vd-rollen.
Full tillgång till strategiska artiklar med tips och analyser.