Efter en utdragen lågkonjunktur syns tecken på en starkare svensk ekonomi. BNP ökade med 1,6 procent under andra kvartalet 2026 jämfört med föregående kvartal, enligt SCB. Samtidigt består osäkerheten kring geopolitik, handel, teknikutveckling, klimat och säkerhet.
Besluten vd:n inte har råd att skjuta upp
Strategi & styrning
Svensk ekonomi visar tecken på återhämtning, men en fortsatt osäker omvärld gör många företagsledare försiktiga. Daniella Waldfogel, vd för Stockholms Handelskammare och en av talarna på VD-dagen den 30 september, pekar ut besluten som vd:n inte har råd att skjuta upp – och vad väntan riskerar att kosta.

Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
För företagens vd:ar skapar det en svår balansgång. Det gäller att behålla kontrollen utan att bli så försiktig att företaget tappar fart.
– Väntar man på ett lugn som inte kommer, då kommer man ingenstans, säger Daniella Waldfogel och fortsätter:
– Det är inte längre en strategi att tänka att det snart lugnar ner sig och att man då kan börja fatta beslut. Det här är det nya normala: en orolig, turbulent och rörlig omvärld.
Hon är vd för Stockholms Handelskammare, som samlar omkring 1 100 medlemsföretag. Den 30 september är Daniella Waldfogel en av talarna under Stora VD-dagen. Inför sitt framträdande beskriver hon ett näringsliv som har vant sig vid att arbeta i ett slags permanent krisläge. Beslut och investeringar genomförs men med försiktighet.
– Det har varit ett pausat läge under en tid men jag tycker ändå att det finns en framdrift och en rörelse framåt igen. Jag tror att det handlar om att den nya osäkerheten är vardag nu.
Väntan kan kosta både kunder och kompetens
När beslut skjuts upp riskerar företaget enligt Daniella Waldfogel att förlora såväl kunder, marknadsandelar och relevans. Konkurrensen kommer inte alltid från ett företag med samma erbjudande. Det kan också vara andra aktörer som tar kundernas tid, uppmärksamhet eller investeringsutrymme.
Kostnaden kan dessutom uppstå internt. Ett företag som inte reagerar på förändringar eller visar vart det är på väg kan få svårare att behålla efterfrågad kompetens.
– Man riskerar att tappa de duktigaste medarbetarna om man inte visar att man är på bollen, rör sig framåt och reagerar när omvärlden förändras.
Det innebär inte att vd:n ska fatta varje beslut snabbt. Skillnaden ligger enligt Daniella Waldfogel mellan att aktivt värdera riskerna innan ett beslut fattas och att skjuta både frågan och beslutet framför sig för att underlaget aldrig känns tillräckligt starkt.
Investera i kunskap om AI
Ett konkret beslut som inte bör skjutas upp är hur företaget ska förhålla sig till AI och annan ny teknik. Daniella Waldfogel ser ett behov av att investera i kunskap och ge medarbetarna möjlighet att testa tekniken.
– Även om det innebär en kostnad nu är jag övertygad om att det är nu man ska göra det. Företagen behöver öppna för att testa ny teknik och undersöka om den kan ge produktivitets- och effektivitetsvinster eller öka kreativiteten.
Testerna behöver ske under ansvarsfulla former, betonar hon. Men att vänta tills tekniken är färdigutvecklad eller alla konsekvenser är kända är inte ett realistiskt alternativ.
Teknikskiftet förändrar också vilken kompetens företaget behöver. Därför behöver vd:n löpande bedöma vilka kunskaper som redan finns, vilka medarbetare som kan vidareutbildas och när nya personer eller externa samarbetspartner behöver tas in.
– Man behöver både vara duktig på den löpande verksamheten och orka öppna dörren till nästa steg.
–Den frågan måste ständigt vara aktuell: Är vi tillräckligt duktiga på att förstå vår omvärld? Jag tror att det är en fråga som är mycket större idag än vad den var för några år sedan, säger hon.
Investera i medarbetarna
Ett annat beslut som Daniella Waldfogel ofta ser att vd:ar och företagsledningar väntar alldeles för länge med är att investera i medarbetarna och deras utveckling. Det behöver inte nödvändigtvis handla om en omedelbar befordran eller löneökning, utan om att personen får delta i ett särskilt projekt, följa med i nya sammanhang eller utveckla ett koncept.
Även problem som på ett eller annat sätt rör medarbetare, chefer och team behöver hanteras tidigt. Om en situation inte fungerar bör vd:n åtminstone skaffa sig en bild av vad som händer och se till att frågan får en ansvarig.
– Fångar man upp signaler från en medarbetare som vill någonstans är det guld värt. Man ska inte skjuta det till nästa års budget. Om företaget inte ger någonting tillbaka kan det till slut vara anledningen till att personen lämnar.
Hon varnar också för ett glapp mellan uttalade värderingar och det som medarbetarna möter i vardagen.
– Det räcker inte med värdeord på en vägg. Ledare behöver förkroppsliga dem och bygga en kultur som är på riktigt. Det här är frågor som på riktigt inte kan vänta. Inte minst för dagens unga, krävande, generation som jag tror letar efter autenticitet och riktigt ledarskap för att vilja vara kvar och utveckla verksamheten.
Fakta
Fyra frågor vd:n inte bör skjuta upp
- Medarbetarnas utveckling: Fånga upp personer som vill ta nästa steg. Nya projekt eller ansvarsområden kan vara alternativ även när en befordran eller löneökning inte är aktuell.
- Problem i organisationen: Ta reda på vad som inte fungerar i team och ledarskap, och se till att frågorna hanteras innan de påverkar fler medarbetare.
- Kompetensen för nästa steg: Bedöm vilka kunskaper företaget behöver framåt. Vad kan utvecklas internt och vad behöver tillföras genom rekrytering eller samarbeten?
- Teknik och omvärld: Ge medarbetarna möjlighet att lära sig om och testa ny teknik under ansvarsfulla former. Följ samtidigt förändringar som kan påverka verksamheten inom tre, sex eller nio månader.
Vd:n behöver förstå sammanhanget
Daniella Waldfogel beskriver också en kontextuell intelligens, förmågan att förstå företagets sammanhang, som en allt viktigare del av vd-rollen. Omvärldsbevakningen behöver kopplas till företagets konkreta beslut om investeringar, leveranskedjor, kompetens och konkurrenskraft – men också hur en orolig omvärld påverkar medarbetarnas vardag och förutsättningar att leverera.
– Jag skulle säga att vd-rollen har blivit bredare och det kanske är klyschigt att säga men mer komplex. Det räcker inte att vara bäst på det man gör, rekrytera duktiga personer och röra sig mot sina mål – man måste också förstå den omvärld man verkar i.
Frågor som geopolitik var tidigare främst aktuella för stora exportföretag. I dag kan de även påverka mindre företag genom exempelvis turistströmmar, logistik, energiförsörjning och medarbetarnas oro. Vd:n behöver därför ha blicken riktad både utåt och inåt. Omvärldsförändringar påverkar inte bara affärerna utan också människorna i organisationen.
– Ledningsgruppen behöver förstå hur omvärlden kan påverka verksamheten om tre, sex eller nio månader. Det handlar inte alltid om flera år, eftersom utvecklingen går så fort.
Fatta beslut som går att ompröva
En vd kommer sällan att ha tillgång till fullständig information inför alla beslut. Därför behöver dem enligt Daniella Waldfogel utformas så att företaget kan korrigera kursen när förutsättningarna ändras.
– Det är bättre att fatta ett beslut och röra sig framåt. Om det sedan inte blir som man trodde går det att fatta ett nytt beslut och förklara varför man ändrar sig när ny information har tillkommit.
Samtidigt måste ledningen våga välja bort. Projekt, kontorsflyttar, partnerskap, nyetableringar och andra större förändringar kan i vissa fall vänta om de inte är affärskritiska eller om organisationen saknar kapacitet att genomföra dem. Ibland består beslutet helt enkelt av att ta bort en uppgift eller att skjuta ett nytt initiativ på framtiden.
– Det är inte bra att dra i gång för mycket samtidigt om man inte kan ro det i hamn. Man behöver utgå från vad affären och medarbetarna behöver just nu. Det är kärnan.


