Inga produkter i varukorgen.
Lagstadgad arbetstidsförkortning: En hållbar lösning eller en dyr illusion?
Bloggen
Är det verkligen mer lagstiftning runt arbetstid vi behöver? I sin blogg har arbetsrättsexperten Magnus Lindström en egen syn på hur arbetsgivare och arbetstagare kan hantera frågan.
Foto: Stock Adobe/Pjag eter Knutson
Debatten om arbetstidsförkortning har under de senast månaderna blossat upp i Sverige. Förespråkare menar att en lagstadgad minskning av arbetsveckan skulle förbättra livskvaliteten, minska stress och skapa fler jobb. Meningsmotståndare menar att Sverige redan har en av de högsta arbetskraftskostnaderna i världen, vilket redan i dag är en utmaning för våra företag på den globala marknaden, och att en lagstadgad arbetstidsförkortning kulle leda till ökade kostnader för arbetsgivare, något som skulle kunna hota både vår konkurrenskraft och den ekonomiska tillväxten.
Sedan 1970-talet har Sverige haft en lagstadgad 40-timmars arbetsvecka. 40-timmarsmåttet avser i praktiken 40 timmar ”per helgfri vecka” vilket innebär att helgdagar och aftnar som infaller under arbetsveckan oftast räknas bort. Den egentliga arbetstiden om man räknar bort helgdagar landar på runt 38,5 timmar per vecka.
Världens lägsta arbetstid
Värt att notera är att många av de förslag som föreslås redan finns inom ramen för våra kollektivavtal. Inom flera sektorer, särskilt där arbetet är fysiskt eller psykiskt krävande, finns redan avtal där arbetstiden är kortare än 40 timmar. Ett aktuellt exempel på kollektivavtalad arbetstidsförkortning är vårdförbundets avtal med SKR där de som arbetar ob-tid fått en betydande arbetstidsförkortning. Ytterligare exempel på arbetstidsförkortning är arbetstiden för skiftarbete inom industrin som i de flesta avtal är reducerad ned till 38 timmar per vecka. Dessutom har vi i Sverige ett omfattande system för ledigheter, inklusive semester, föräldraledighet och kollektivavtalade permissionsregler. Inte sällan har arbetsgivare dessutom välvilligt infört ytterligare arbetstidsförkortningar dag före röd dag och på så kallade klämdagar, vilket innebär att den faktiska arbetstiden redan är bland de lägsta i världen.
En förkortad arbetsvecka kan låta lockande, men frågan är om det verkligen leder till ökad produktivitet. Studier har visat att kortare arbetstid kan öka produktiviteten upp till en viss gräns, men det finns också en risk att arbetsuppgifter inte hinns med och att arbetsbördan i stället sprids ut över fler arbetsdagar, vilket kan skapa mer stress än det lindrar. Arbetsgivare kan tvingas anställa fler personer för att täcka upp för den förlorade arbetstiden, vilket ökar kostnaderna ytterligare.
Skapar fler problem än den löser
Arbetsmarknaden är i dag i snabb förändring. Digitalisering och automatisering omformar hur vi arbetar och vad som krävs av arbetskraften. I stället för en rigid lagstiftning som tvingar alla att anpassa sig till en standardmodell så kanske vi bör sträva efter att skapa en mer flexibel arbetsmarknad. Frågan om arbetstider är något som tillhör kollektivavtalen, och det är där eventuell arbetstidsförkortning bör diskuteras. På detta sätt kan förkortningen balanseras mot lön och andra villkor i avtalen, vilket skapar en rättvis och hållbar lösning för alla parter.
Hur välmenande en lagstadgad förkortning av arbetstiden en än må vara, så är jag rädd för att den riskerar att skapa fler problem än den löser.
Magnus Lindström är jurist och han har varit ett stöd för arbetsgivare i över 25 år. I dag arbetar han som chefsförhandlare och vice vd på den fristående arbetsgivarorganisationen Sinf som organiserar små och medelstora industri- och tjänsteföretag, med eller utan kollektivavtal.
