”Du är kass! Och det är ok”

Jag minns när min son fick på sig ett par skridskor som ung pojke. Han tog tre skär på isen och föll. Jag höll andan. Som curlingförälder kan man fasa för vad som händer när ens barn stöter på motgångar. Men han skrattade bara, reste sig och försökte igen. Och igen. Och igen.

Ingen av oss är särskilt bra i början. När jag just börjat föreläsa så insåg jag att jag förvisso var ganska bra men att det fanns de som var så mycket bättre. De fick det att verka så lätt. De var, och är, riktigt bra på hantverket. Det var lätt att känna mindervärdeskomplex. En av mina vänner, Mia, sa till mig: ”Jämför inte dig själv år 1 med dem år 10!”

Mia är klok. Och jag blev bättre allteftersom jag utvecklade mina skills.

”Möjligen en dålig chef”

Man är inte särskilt bra i början. Det var samma sak när jag var chef tidigt i min karriär. Läs dessa följande rader och känn hur jag jämrar mig så här efteråt: Jag blev alltså chef och en av mina medarbetare var inte nöjd med min befordran. Kanske ville han ha rollen själv, jag vet inte. Han började i alla fall att protestera och göra motstånd på olika sätt. Han sa ofta ”Varför ska just jag göra det?”

Det tog inte lång tid förrän jag, helt utan formell ledarskapsträning, fräste tillbaka med orden: ”Du ska göra det för att jag är din chef och jag säger att du ska göra det!!!”

Det är genant. Det är pinsamt. Vad trodde jag skulle hända? Att han plötsligt skulle bli supermotiverad? Att han skulle säga: ”Aha, nu ser jag ljuset. Självklart ska jag nu leverera med god kvalitet och med stort engagemang!”

Newsflash: Han blev inte ett dugg motiverad utan precis tvärtom.

Jag vet att jag inte är ensam om att ha kört den stilen, men ändå… Det är inte den ledaren jag vill vara. För i ärlighetens namn var jag ingen ledare i den situationen. Möjligen en dålig chef.

Tre insikter

Nu är du som läser dessa rader ingen nybörjare. Jag gissar att du kommit längre och jobbar som vd eller i en ledningsgrupp. Men de du chefar över kan vara nya i sina roller. Du kanske har tillsatt en ny chef? Eller tagit in en ung förmåga med god potential? Hjälp dem att inse att de får misslyckas (lyckas missa), att de inte ska jämföra sig sitt år ett med andras år tio. Det viktigaste att är de vill utvecklas, och bli bättre. Om de inte vill det så har du felrekryterat och det är tankar vi kan bena ut i en helt annan krönika.

I korthet kommer här tre insikter:

• Se potentialen hos dina medarbetare. Attityd, ansträngning, ”lärbarhet”, samarbetsförmåga med mera. Alla goda egenskaper.
• Utveckla dem mot deras potential. Med tiden och med din hjälp kommer de att bli framtidens maestros, och på vägen kommer de att bidra med engagemang och motivation.
• Var snäll, vänlig och ha tålamod. Rom byggdes som sagt inte på en dag. Och folk presterar bättre om deras chef är en god människa än tvärtom.

Och vem vet, kanske är även du nybörjare ibland, trots dina års erfarenhet? Då är du också kass. I början. Och det är okej.

Tack för att du läser mina tankar

//Antoni Lacinai

Antoni Lacinai är motivations- och kommunikationsexpert, global föreläsare, och författare. Han utvecklar vd:ar och chefer i hur man skapar engagerade team, gladare kunder och bättre resultat. Följ honom på LinkedIn och på lacinai.se för mer inspiration och tips. Eller kontakta honom med frågor och förfrågningar på antoni@lacinai.se.