Arbetsmiljöfrågorna måste lyftas till högsta ledningen

Arbetsmiljö Systematiskt arbetsmiljöarbete stannar lätt på lägre nivåer i organisationen, men måste upp på högsta ledningens bord för att bli framgångsrikt. Det är slutsatsen i en ny rapport från Sveriges Företagshälsor om sambandet mellan hälsa, arbetsmiljö och organisation.

Arbetsmiljöfrågorna måste lyftas till högsta ledningen

Den psykiska ohälsan är ett växande samhällsproblem som till viss del har ett samband med vad som händer på landets arbetsplatser. I rapporten ”Arbetsmiljö, organisation och hälsa – hur hänger det ihop och varför?” analyseras och beskrivs vad man hittills vet om arbetets betydelse för den psykiska hälsan.

Rapporten, som är framtagen av nationalekonom Laura Hartman, som tidigare lett den statliga Tillitsdelegationen, och Petter Odmark, Re-Think/Reform Society på uppdrag av branschföreningen Sveriges Företagshälsor, bygger på befintlig forskning, officiell statistik och en rad andra rapporter som publicerats på senare tid från till exempel Arbetsmiljöverket och Myndigheten för Arbetsmiljökunskap.

Enligt rapporten började begreppet arbetsmiljö användas först under 1980-talet – dessförinnan var det störst fokus på arbetarskydd, det vill säga de fysiska aspekterna i arbetsmiljön. Men från den tiden och framåt har de psykosociala frågorna fått allt större utrymme.

Psykisk ohälsa ökar

Den psykiska ohälsan har också kommit att spela en allt större roll för sjukfrånvaron på arbetsplatserna. I dag har nästan vartannat sjukfall koppling till psykisk ohälsa – en ökning från 30 till 48 procent på knappt tio år.

Rapportförfattarna lyfter fram olika modeller som beskriver hur anställda upplever och påverkas av sin arbetsmiljö. En forskningsstudie som utgår från samspelet mellan krav och kontroll i arbetet visar att inte minst personer som har arbeten med hög anspänning, det vill säga höga krav och liten kontroll, har högre risk för sjukfrånvaro än andra. Att det kännetecknar kvinnodominerade yrken kan också vara en förklaring till att kvinnor i genomsnitt har ungefär dubbelt så hög sjukfrånvaro som män.

Ledarskapets betydelse

Ledarskapet på arbetsplatsen har också betydelse för hälsan, framgår av rapporten. En studie över kommuner och landsting visar att verksamheter med låg sjukfrånvaro kännetecknas av bland annat närvarande chefer, tät kommunikation mellan chefer och medarbetare, att önskemål och utbildningsinsatser tillgodoses, möjligheter till byte av arbetsuppgifter, möjligheter för medarbetare att framföra idéer och kritik, att chefer prioriterar arbetsuppgifter vid hög arbetsbelastning och att man arbetar strukturerat och strategiskt med det systematiska arbetsmiljöarbetet.

Övergripande styrning

Det systematiska arbetsmiljöarbetet tenderar dock ofta att stanna på lägre nivåer. Men för att det ska bli framgångsrikt krävs att det blir en fråga för högsta ledningen – ägare, styrelse och vd i privata verksamheter respektive politiker och högsta tjänstemannaledning i offentlig verksamhet, anser rapportförfattarna. Den övergripande styrningen och ledningen har en stark påverkan på arbetsmiljön.

Rapporten lyfter också fram vikten av att undersöka och förbättra chefernas egen arbetsmiljö. Bland kvinnliga chefer har sjukfrånvaron ökat med nästan 80 procent och bland manliga chefer med 48 procent under åren 2009 – 2014.

Fyra viktiga punkter

Rapportens slutsatser sammanfattas i fyra punkter som en väg framåt.

Bredda det systematiska arbetsmiljöarbetet och lyft frågorna till högsta ledningens bord.

Bli bättre på att mäta styrning och ledning.

Satsa på mer forskning om framgångsrikt förändringsarbete.

Utveckla kunskapsutbytet mellan offentlig och privat sektor.

Vårt nyhetsbrev

De viktigaste nyheterna direkt i mejlen. Helt kostnadsfritt!
Jag godkänner att Vd-tidningen sparar mina uppgifter.
VD-tidningen

Vd-tidningen Premium

För dig som har 100 procents fokus på vd-rollen.
Full tillgång till strategiska artiklar med tips och analyser.