Så får vd:n ut mer värde av teknikinvesteringarna

– Det är så lätt att företagen får lite feeling och det blir en investering här och där, vilket gör att det blir väldigt fragmenterat. De som har lyckats har skapat en samsyn och strategi kring sina teknikinvesteringar, säger Johanna Wind Wade.

För vd:n innebär det att teknikinvesteringar inte kan behandlas som en serie enskilda IT-beslut. De behöver kopplas till bolagets riktning, prioriteringar och affärsmål.

Men samsynen handlar inte bara om system, data och teknik. Den handlar också om människorna i organisationen och hur väl verktygen faktiskt används. Johanna Wind Wade återkommer flera gånger till att företag som lyckas kopplar teknikinvesteringarna till arbetssätt, ansvar och medarbetarnas faktiska användning.

– Man behöver människan för att realisera värdet av AI, säger hon.

Johanna Wind Wade pekar särskilt ut tre faktorer som utmärker företag som lyckas: låg teknikskuld, tydlig styrning och förmågan att visa affärsvärde. Gemensamt för alla tre är att de inte får effekt om människorna som ska använda tekniken hamnar utanför.

1. Kartlägg teknikskulden innan nästa investering

Teknikskuld handlar inte bara om gamla system. Det kan också handla om ett växande landskap av verktyg, plattformar och lösningar som inte delar data eller stödjer gemensamma processer.

Problemet blir särskilt tydligt när företag vill ta nästa steg med AI.

– När du börjar köpa mer avancerad AI-teknik, såsom agentic AI, då lägger du agenter på toppen. Om du ger agenten ett uppdrag måste den kunna hämta rätt data från rätt källor. Men om du inte har ordning på datan så kommer den inte åt det. Det är det som är teknikskulden, säger Johanna Wind Wade.

För vd:n är det därför centralt att först förstå nuläget. Vilka system finns redan? Hur hanteras data? Vilka lösningar används faktiskt? Var finns dubbelarbete, manuella omvägar eller system som inte pratar med varandra?

Johanna Wind Wade beskriver det som ett pussel som många bolag drar sig för att börja lägga.

– Det är ett jättejobb. Det är så stort att många duckar. Men det kommer vara A och O framöver för att vara med i racet.

2. Gör tekniken till en ledningsfråga

Enligt Johanna Wind Wade börjar lyckade tekniksatsningar med att ledning och styrelse förstår vad tekniken faktiskt kan göra för verksamheten. Det handlar inte om att alla i ledningen ska bli teknikspecialister, utan om att kunna sätta riktning, prioritera och följa upp.

– Det måste finnas en förståelse hos ledningen. Vad är egentligen möjligt med AI? När vi kör upskilling kring AI gör vi inte bara det i olika team i verksamheten, utan även tillsammans med ledning och styrelser, säger hon.

Det gör teknikinvesteringar till en ledningsfråga. Vd:n behöver säkerställa att bolaget har en samlad plan, en tydlig AI-strategi och gemensamma prioriteringar. Annars riskerar investeringarna att drivas av enskilda funktioner, leverantörer eller kortsiktig entusiasm.

Det betyder också att styrningen inte bara kan handla om vilka verktyg som ska köpas in. Den behöver omfatta hur organisationen ska lära sig att använda dem. Johanna Wind Wade lyfter fram användningen av befintliga verktyg som ett första steg. Många bolag har redan köpt in lösningar, men har inte fått upp användningen i organisationen.

– Det viktigaste är egentligen att inte fokusera för mycket på vad som är nästa steg, utan på att få upp användandet på det man har, säger Johanna Wind Wade.

Poängen är att ledningen behöver förstå tillräckligt mycket för att kunna sätta riktning och samtidigt göra det tydligt för organisationen varför verktygen ska användas, vilka problem de ska lösa och hur nyttan ska följas upp.

När medarbetare börjar använda verktygen i sitt eget arbete kan utvecklingen också bli mer konkret. Då syns vilka processer som fungerar, var dubbelarbete finns och var tekniken faktiskt skapar nytta.

– När du får upp användandet och börjar se vad man kan vinna på det här, då får du också upp en viss nyfikenhet och innovation hos ditt bolag som gynnar utvecklingen, säger Johanna Wind Wade.

För vd:n blir uppgiften därför dubbel: att styra tekniken mot affärsmål och samtidigt skapa förutsättningar för medarbetare att omsätta den i konkret nytta.

3. Följ upp värdet innan fler verktyg köps in

Ett tydligt varningstecken är enligt Johanna Wind Wade när en tekniksatsning saknar synligt värde.

– Om värdet är otydligt från en viss investering eller tekniksatsning måste man pausa och utvärdera. Gör vi något fel eller ska vi inte ha den här lösningen? Du har tid att testa, men du har inte tid att göra fel för länge, säger hon.

För att kunna prioritera behöver företag mäta värde på ett enhetligt sätt. Ett konkret första mått är besparad tid. När den tiden översätts till pengar går det också att föra en tydligare dialog med ekonomi och ledning.

Men Johanna Wind Wade betonar att tidsvinster inte automatiskt ska tolkas som personalbesparingar.

– Om 30 procent av en roll frigörs betyder det inte att du ska kapa 30 procent av den rollen. Det betyder att 30 procent ska återinvesteras i mer värdeskapande uppgifter, säger hon.

Det är här människoperspektivet blir centralt. Johanna Wind Wade återkommer till att kulturfrågan ofta underskattas. Om AI kommuniceras som ett sätt att ersätta människor riskerar motståndet till användningen att öka. Om tekniken i stället beskrivs och används som ett sätt att avlasta, utveckla roller och frigöra tid till mer kvalificerade uppgifter ökar förutsättningarna för användning.

– De som pratar för mycket automatisering skapar en kultur där folk blir lite rädda. De vågar inte riktigt ta till sig AI och känner att det kommer att ersätta dem. Då kommer tekniksatsningarna att avstanna. Många fokuserar för mycket på att AI är teknik. Men det är egentligen bara 20–30 procent teknik vi pratar om, resterande 70–80 procent är människan i det här, säger Johanna Wind Wade.

För vd:n blir affärsvärdet därför inte bara en fråga om kalkyler. Det handlar också om hur värdet tas ut i organisationen: i snabbare processer, bättre beslutsunderlag, högre kvalitet och mer tid till uppgifter som påverkar affären. Tonen från toppen får betydelse. Tekniksatsningen behöver ramas in som en del av bolagets utveckling, inte som ett sidoprojekt eller ett ensidigt effektiviseringsprogram.

Nästa steg handlar därför inte nödvändigtvis om ännu ett verktyg. Enligt Johanna Wind Wade behöver ledningen först skapa överblick över den teknik som redan finns, se över teknikskuld och datastruktur och samtidigt bygga en kultur där verktygen används i vardagen.

– Kultur, tydlig strategi och samsyn med prioriteringar. Och så måste man börja se över teknikskulden och datastruktureringen. Det måste ske parallellt, säger Johanna Wind Wade.

Hennes slutsats är att teknikinvesteringens avkastning avgörs lika mycket av styrning, användning och kultur som av själva verktyget.

– Människan är centrum. Det är nyckeln framåt, säger Johanna Wind Wade.