SKR:s vd: ”Ingen vill bli ledd av en besserwisser”

Ledarskap Att bygga en lärande organisation är en central uppgift för vd:n – inte minst när innovation kräver mod och misslyckanden längs vägen. Palle Lundberg, vd för Sveriges Kommuner och Regioner, delar sina erfarenheter av att skapa trygghet, driva utveckling och ta ansvar när det går snett.

SKR:s vd: ”Ingen vill bli ledd av en besserwisser”
Foto: Stockadobe och Lena Evertsson

Palle Lundberg vet vikten av att lära sig från misstag. Så pass mycket att han under sin tid som stadsdirektör i Helsingborg, där han var med och drev utvecklingsarbetet i elva års tid, skapade priset ”Årets misstag”. Syftet var att främja engagemang och innovation hos de 11 000 anställda, och det fungerade. I en kultur där misstag inte bestraffas blir det väldigt mycket lättare att våga tänka utanför boxen.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.

– För att en verksamhet ska kunna utvecklas behöver man göra saker på ett nytt sätt. Det innebär ofta att det blir lite hackigt i början, och då måste man tillåta sig att stanna upp och löpande justera små och stora fel. Det här förutsätter att vi inte befinner oss i en rädd organisation, säger han och tillägger:

– Det finns ledare som tar ära för insatser som har lett till ett framgångsrikt resultat, och som skickar fram medarbetare för att ta skulden för de projekt som har misslyckats. I en bra organisation ska det vara tvärtom, ledaren lyfter sina medarbetare när det går bra – och skyddar dem när det går dåligt. Annars kommer ingen någonsin igen att våga göra något där facit inte finns på förhand.

Utvecklande misstag är dock inte så pass allvarliga att de påverkar människors hälsa och liv, och de bottnar inte heller i ignorans eller vårdslöshet.

– Man kan inte göra vilka misstag som helst. Det finns såklart en ekonomisk, juridisk såväl som humanistisk sida av detta, och det är därför man behöver testa nya arbetssätt småskaligt och skala upp om man märker att det fungerar, säger han.

Använd After Action Review

Ett återkommande problem inom många organisationer är just rädslan för att göra fel, vilket i sin tur leder till ett överdrivet planerande. Palle Lundberg önskar att fler kunde ”planera mindre och parera mer”.

– Sätt upp ett tydligt mål, sätt i gång med arbetet, ta in feedback och parera längs vägen. Då blir det inte ett stort kostsamt haveri på samma sätt som när någon under lång tid sitter och tänker ut en stor plan som sedan ska sjösättas – oavsett vilka signaler man får från omgivningen.

Om en process har gått snett gäller det att snabbt göra en analys av vad målet, utfallet och fallgropen var, förklarar Palle Lundberg. Gärna med hjälp av så kallad After Action Review, som är en enkel uppföljningsmetod med starkt vetenskapligt stöd.

– Involvera flera på olika nivåer i organisationen. Saker ser olika ut från olika perspektiv och organisatoriska nivåer. Och var snabb med att dokumentera, sprida och åtgärda eventuella förutsättningar som annars kommer att leda till samma sak igen om man inte genomför ändringarna, säger han.

Trots den svenska självbilden som präglas av hög tolerans är det alldeles för få verksamheter som arbetar med den typen av rutiner, menar Palle Lundberg.

– Hjärnan vill tänka framåt och inte titta för mycket bakåt. Vi undviker ofta feedback och återkoppling, i synnerhet negativ sådan. Det är jobbigt! Det som har varit har ju varit. Och alla överskattar idén om att ”det här kommer inte att hända igen – nu har vi ju lärt oss”. Ja, men VAD har vi lärt oss och hur skiljer sig förutsättningar denna gång.

Han understryker att det är minst lika viktigt att utvärdera när det går riktigt bra, så att de positiva effekterna kan bli långvariga och så att de framgångsrika strategierna kan appliceras på nya projekt.

Omge dig med orädda människor

Själv har Palle Lundberg lärt sig att inte köra på som en ångvält i situationer där gruppen inte håller samma tempo som han själv.

– Jag är väldigt driven och målinriktad. Det är både min största styrka och min största svaghet. Ibland riskerar jag att driva på för hårt och tappar gruppen eller organisationen, säger han.

Lösningen blev att omge sig med människor som inte är rädda för att be vd:n dra i bromsen.

– När jag får den typen av feedback visar jag stor tacksamhet och uppskattning, för annars skulle inte min omgivning fortsatt våga hjälpa mig att bli bättre. Vårt bemötande i känsliga situationer är det som avgör om vi får en trygg eller destruktiv kultur. Trygga vågar, säger Palle, och tillägger:

– Det är farligt att tro att man alltid sitter på sanningen. Ingen vill bli ledd av en besserwisser, så jag brukar säga att en ledare som ibland tvivlar på att den är på rätt väg förmodligen är på rätt väg.

Fakta

Så fungerar After Action Review (AAR)

  • AAR är en strukturerad metod för att snabbt analysera vad som fungerade – och vad som inte gjorde det – efter ett projekt eller en insats.
  • Fyra frågor står i fokus:
    1. Vad var målet?
    2. Vad blev resultatet?
    3. Vad gick bra?
    4. Vad kan förbättras?
  • Samtalet bör hållas kort efter händelsen och inkludera deltagare från flera nivåer.
  • Syftet är att omsätta erfarenheter i lärande och åtgärder.

Källa: MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap)

Blogg och krönika

På nytt jobb

Hämtar fler artiklar
Till startsidan
VD-tidningen

VD-tidningen Premium

Med fullt fokus på vd-rollen.
Full tillgång till strategiska artiklar med tips och analyser.