De flesta styrelser är ett stort tillskott till sina bolag. Samtidigt är det en speciell organisationsform där det i dag ställs stora krav. Hur kan vi göra det bättre? Genom att fundera över sex misstag och hur de kan undvikas.
Sex vanliga misstag i styrelserummet
Krönika Styrelser i svenska bolag bidrar ofta med värdefull kompetens och perspektiv. Samtidigt är styrelsearbetet en komplex form av styrning där sammansättning, arbetssätt och rollfördelning får direkt påverkan på bolagets långsiktiga utveckling. Gunilla Öhman skriver om de mest återkommande misstagen i styrelserummet, och vad som krävs för att stärka styrelsens faktiska bidrag till affären.

Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
1. Styrelsediskussionerna avspeglar dem som sitter i styrelsen mer än bolagets framtid
Detta är en fråga som berör både valberedningen och styrelseordföranden. Om vi bara har kontrollmänniskor i styrelsen handlar det mycket om kontrollfrågor. Har vi bara entreprenörer blir det något annat. En del chefer som väljs in i styrelser efter sin pension har en övertro på att deras erfarenheter och kunskaper är direkt tillämpliga i ett annat bolag i en annan tid. Däremot finns det generella angreppssätt som dessa personer bär med sig och som är värdefulla.
2. Styrelsediskussionerna handlar bara om det material som är utskickat
”Kill them with Powerpoint” – uttrycket kan ibland kännas träffande när bolag skickar ut styrelsematerial. Om ledamöterna har flera hundra sidor att läsa inför ett styrelsemöte är det lätt att de fastnar i det utskickade materialet. De hinner inte ställa sig frågan: ”Vilket underlag hade jag velat ha till detta beslut?” eller ”Vilka frågor borde vi diskutera under den här punkten?”
3. Strategidiskussioner blir ofta en presentation från ledningen
Ett vanligt misstag är att strategin presenteras för styrelsen – i stället för att diskuteras i styrelsen. Ledningen visar en genomarbetad presentation med marknadsanalys, prioriteringar och mål. Styrelsen ställer några frågor och går vidare. Styrelsens uppgift är inte att godkänna en presentation, utan att pröva antaganden och bidra med perspektiv.
4. För stort fokus på nästa kvartal
När mycket av mötestiden går till rapporter och prognoser återstår lite utrymme för strategiska frågor. Samtidigt är det just styrelsen som ska säkerställa att bolaget inte fastnar i kvartalstänkande. Strategi handlar om riktning över flera år – om teknikskiften, nya affärsmodeller och förändrade konkurrensförhållanden.
5. För stor eller för liten respekt för vd:n
En framgångsrik vd är en tillgång. Men i vissa styrelser leder det till att diskussionen blir alltför försiktig. Styrelseledamöter kan tveka att utmana ledningens slutsatser, särskilt om bolaget haft en stark utveckling. Men motsatsen, där styrelsen kör över vd:n, är inte heller bra. Ibland har högljudda styrelseledamöter många åsikter om bolagets styrning och rapportering. I mindre bolag har ledningen kanske inte personal eller resurser att leva upp till de krav styrelsen ställer.
6. För dominant eller svag ordförande
En stark ordförande är bra, särskilt om relationen till vd:n är bra och ömsesidig. Men om de två står varandra för nära kan resten av styrelsen känna sig åsidosatt eller bli mindre aktiva. En svag ordförande är heller inte bra. Övriga ledamöter vill komma till tals i en tydlig ordning. Om ordföranden är svag kan en eller några ledamöter få för stor sändningstid. En lagom stark ordförande talar sist i rummet men har också en uppfattning som han eller hon står för.
Gunilla Öhman är ordförande för Styrelseakademien. Hon har en bakgrund som civilekonom, informationschef i Riksbanken och SEB. Tidigare styrelsemedlem i Proffice, SJ, Oatly, Hoist Finance, AMF fonder, HMS Networks, Atvexa och Dentalum. Nu i styrelserna i Fasadgruppen och Titania. Investor Relations chef för NCAB och Nimbus. Konsult i Carrara Communication.


