Inga produkter i varukorgen.
6 missuppfattningar om psykologisk trygghet
Ledarskap Psykologisk trygghet blandas ofta ihop med snällhet, konsensus och garantier om att få som man vill. Forskningen visar något helt annat: högpresterande team byggs av uppriktighet, ansvarstagande och modet att säga ifrån – inte av konfliktundvikande.
Foto: Adobe Stock
Missuppfattning 1: Psykologisk trygghet är lika med snällhet
Strävan efter snällhet gör att människor undviker att vara ärliga, vilket – medvetet eller ej – leder till att man går miste om lärandetillfällen. De team som inte konfronterar den hårda sanningen (genom ärlig feedback, till exempel) presterar sämre än de som vågar göra det. Psykologisk trygghet är, snarare än snällhet, en gemensam tillåtelse av uppriktighet. Den är tillåtet att ta den risk som kommer av att ställa frågor, erkänna ett misstag, opponera sig. Det är till och med förväntat.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
VD-tidningen premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Missuppfattning 2: Psykologisk trygghet innebär att man får som man vill
Även i ett psykologiskt tryggt sammanhang kan det hända att din idé inte får gehör. Det centrala är att alla får komma till tals och bli lyssnade på. För att förstå skillnaden kan det hjälpa att tänka på psykologisk trygghet som ett tillstånd i en grupp, snarare än som en gåva till den enskilde.
Missuppfattning 3: Psykologisk trygghet betyder anställningstrygghet
Vetskapen om att få lov att stå upp för sin åsikt, utan någon form av straff, är psykologisk trygghet. Detta motsäger dock inte att man ändå kan förlora jobbet, av något annat skäl.
Missuppfattning 4: Psykologisk trygghet kräver att man kompromissar med prestationen
En del ledare avhåller sig från att bygga psykologisk trygghet, därför att de tror att det ska göra det svårare att adressera svagheter eller kräva ansvar. Men det är när man ställer krav, i en miljö som är psykologiskt trygg, som det går att nå prestation på toppnivå. Med andra ord är psykologisk trygghet en förutsättning för att teamet ska utvecklas.
Missuppfattning 5: Psykologisk trygghet är en policy
Psykologisk trygghet kan inte beordras eller instiftas – bara byggas succesivt, interaktion för interaktion. Det krävs en avsikt, och därefter ansträngning. Ledaren behöver först vara tydlig med de utmaningar som finns och sedan föregå med gott exempel, vilket kan vara svårare än att anta en ny policy.
Missuppfattning 6: Psykologisk trygghet implementeras uppifrån och ner
Även om det har fördelar att ledargestalter i företaget går före, är det inte så endimensionellt. Ledare har stor inverkan på bolagets kultur, men alla behöver bidra till den psykologiska tryggheten, som ofta varierar mellan delar av ett och samma bolag. Var och en har möjlighet att med små medel påverka sin miljö, och på så sätt bidra till helheten.
Källa: Amy C. Edmondson och Michaela J. Kerrissey, Harvard Business Review
