Så slipper du anklagas för grönmålning

Hållbarhet Hur kommuniceras företagets klimatarbete på ett öppet och trovärdigt sätt – utan att man riskerar att bli anklagad för ”green washing”, grönmålning? GHG-protokollet kan vara ett bra sätt att ge kvalitetssäkrad information.

Så slipper du anklagas för grönmålning
Vem vill anklagas för grönmålning? GHG-protokollet är en standard för kvalitetssäkrad information runt hållbarhet. Foto: Stock Adobe

GHG-protokollet – Greenhouse Gas Protocol – är världens mest använda standard för att beräkna och rapportera utsläpp av växthusgaser i hela värdekedjan. Den första utgåvan lanserades 2001 och blev 2006 antagen som internationell standard där den numera ingår i 14000-serien för miljöledning med beteckningen Iso 14064:1.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
VD-tidningen premium

Läs vidare – starta din prenumeration

  • Strategiska artiklar med tips och analyser.
  • 6 fullmatade magasin årligen.
  • Tillgång till premiumnyheter på vdtidningen.se.
  • 100 procents fokus på vd-rollen.
Redan prenumerant?

– Men trots statusen som Iso-standard använder de flesta fortfarande begreppet GHG-protokollet, säger Göran Erselius, grundare och konsult på 2050, som bistår företag i arbetet med beräkning och rapportering.

Frivillig standard

Standarden är frivillig men används av tusentals företag och organisationer runt om i världen som vill kunna redovisa sina klimatutsläpp på ett öppet och trovärdigt sätt. Av till exempel Stockholmsbörsens största bolag – Large Cap – var det 85 procent som redovisade sina utsläpp med hjälp av GHG-protokollet, enligt senaste statistik.

Göran Erselius, grundare och konsult på 2050.
Göran Erselius, grundare och konsult på 2050. Göran Erselius, grundare och konsult på 2050.

– Sedan kan det variera hur djupt man går i sina beräkningar, förklarar Göran Erselius. Vissa av bolagen nöjer sig med att redovisa egna utsläpp, medan andra gör en kartläggning av hela värdekedjan – från underleverantör ända ut till slutkund.

Tre scope

GHG-protokollet är nämligen uppdelat i tre så kallade scope:

Scope 1 handlar om verksamhetens direkta utsläpp från källor som kontrolleras av företaget.

Scope 2 är indirekta utsläpp från inköpt el, fjärrvärme, fjärrkyla och ånga.

Scope 3 är det som är svårast och kräver mest tankemöda att beräkna. Här delas utsläppen in i uppströms respektive nedströms beroende på om de sker före eller efter den egna verksamheten i kedjan. Uppströms är utsläpp som är förenade med till exempel inköpt material, tjänsteresor och anställdas pendling, medan nedströms handlar om klimatpåverkan vid användning och avfallshantering ute hos kund.

Ju längre från den egna verksamheten man kommer, desto fler antaganden måste göras, menar Göran Erselius.

– För till exempel ett modeföretag kan det vara omöjligt att få full spårbarhet genom hela kedjan ända tillbaka till bomullsfältet. Därför måste man hitta rätt balans mellan hur mycket tid och arbete som är motiverat att lägga ner. Det handlar om att göra så gott man kan, säger han.

Ny vägledning på gång

I likhet med alla andra Iso-standarder är även GHG-protokollet föremål för regelbundna revisioner och uppdateringar. 2011 kom exempelvis versionen som fokuserar på hur man ska redovisa utsläppen inte bara i den egna verksamheten, utan i hela värdekedjan.

För närvarande arbetar Greenhouse Gas Protocol med en vägledning som även inkluderar infångning och lagring av koldioxid från förbränningsanläggningar samt kol som lagras i skog och mark och i långlivade produkter, som till exempel trähus. Vägledningen planeras vara klar senare i år.

– Det är ingenting som GHG-protokollet tar hänsyn till i dag, men som också är viktigt att redovisa för att få en helhetsbild av företagets klimatarbete, säger Göran Erselius.

Fakta

5 principer för GHG-protokollet

  1. Relevans. Redovisningen ska ge en relevant bild av verksamhetens klimatpåverkan.
  2. Fullständighet. Sammanfaller till viss del med första principen och betonar vikten av att ingenting utelämnas, utan att alla utsläppskällor inkluderas i redovisningen.
  3. Jämförbarhet. Metodval och omfattningar ska vara enhetliga för att underlätta jämförelsen av data.
  4. Noggrannhet. De data och utsläppsfaktorer som används ska vara specifika och hålla så hög kvalitet som möjligt.
  5. Transparens. Eftersom rapporteringen är förenad med många antaganden och egna metodval är det viktigt att öppet redovisa vilka avgränsningar och parametrar som påverkat resultatet.

 

Bloggen

På nytt jobb

Hämtar fler artiklar
Till startsidan
VD-tidningen

VD-tidningen Premium

Med fullt fokus på vd-rollen.
Full tillgång till strategiska artiklar med tips och analyser.