Inga produkter i varukorgen.
Så håller du företagshemligheten hemlig i dagens komplexa innovationsklimat
JURIDIK
Som vd är det ditt ansvar att identifiera vilken information som är så viktig att den bör hållas som företagshemlighet. Gör du inte det, är chansen minimal att få rätt i domstol – om en anställd, styrelseledamot eller affärspartner angriper företagshemligheten. Immaterialrättsexpert Christina Wainikka beskriver bristerna med nuvarande lagstiftning, och vad du själv kan göra för att upprätta ett skydd.
Foto: Ulf Börjesson/Ernst Henry Photography AB / Adobe Stock
I dagens komplexa företags- och innovationsklimat är skyddet för företagshemligheter ofta otillräckligt. Det beror på att mycket av det som är kopplat till innovation, särskilt tjänsteinnovation, inte skyddas av immaterialrätten.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
VD-tidningen premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
– Förr var det vanligt att sälja en produkt, och den produkten skyddades av patent. Tjänsteinnovation kan inte patenteras eller skyddas som företagshemlighet på samma sätt – i en butik eller restaurang en del i innovationen vara hur den kommunicerar till en viss målgrupp eller hur den får kunderna att bete sig. Själva den kommunikationsstrategin kan vara en företagshemlighet i dag, säger Christina Wainikka, expert på immaterialrätt på Svenskt Näringsliv.
Trots att nuvarande lagstiftning – Lagen om företagshemligheter kallad – trädde i kraft så sent som 2018 uppfattas den alltså som inaktuell. När den stiftades följde brister med från 1990 års lag på området, menar Christina Wainikka.
– En sådan brist gäller straffansvaret för anställda. I svensk lag har ansvaret varit sådant att någon ”olovligen bereder sig tillgång” till företagshemligheter. Men som anställd behöver man ju ofta inte bereda sig tillgång olovligen, för man har ju tillgång till företagsuppgifterna genom arbetet.
Styrelseledamöters ansvar ett annat
En annan brist är enligt Christina Wainikka att ansvaret för styrelseledamöter inte regleras i Lagen om företagshemligheter, utan i Aktiebolagslagen. Där finns bara skadeståndsansvar, inget straffansvar, och hänsyn tas bara till den faktiska skada som går att bevisa. Dessutom är skadeståndsreglerna mindre generösa än i Lagen om företagshemligheter, vilket gör nivån lägre på det skadestånd som en styrelseledamot behöver betala, om hen angripit en företagshemlighet. Med tanke på den tillgång styrelseledamöter kan ha till bolagets känsliga information, kan det göra stor skada.
Fakta
Förslaget i korthet
- Lagrådsremissen föreslår ett mer heltäckande straffansvar vid angrepp på företagshemligheter, vilket uppges bidra till bättre förutsättningar för företagande, teknisk utveckling och ökad konkurrens. Förslaget syftar också till att möta det hot som industrispionage utgör mot svensk industri och samhället.
- Förslaget är att även den som har lovlig tillgång till en företagshemlighet, t.ex. genom sin anställning, ska kunna straffas för att olovligen ha utnyttjat eller röjt företagshemligheten.
- Kriminaliseringen gäller tekniska företagshemligheter.
Källa: Ett mer heltäckande straffansvar vid angrepp på företagshemligheter (utkast till lagrådsremiss), Justitiedepartementet.
– Det finns ett lagförslag nu om ett mer heltäckande straffansvar vid angrepp på företagshemligheter, som just har varit ute på remiss. Det behöver genomföra snarast anser jag, men samtidigt är det inte tillräckligt, för förslaget tar sikte på just tekniska företagshemligheter. Det är fortsatt otydligt vad som gäller för tjänsteinnovation, säger Christina Wainikka, som tillstår att lagförslaget primärt syftar till att täppa till det straffrättsliga kryphålet. Detta i ett läge då utlandsspioneri utgör ett stort hot.
Förebygg schismer
Men varför röjs företagshemligheter? Det kan grunda sig i en schism mellan arbetsgivaren och en anställd eller före detta anställd. Av den anledningen tycker Christina Wainikka att det finns skäl att arbeta proaktivt med trivsel och medarbetarnöjdhet.
– Det kan också handla om att en anställd går vidare till en konkurrerande verksamhet eller själv startar en konkurrerande verksamhet. En annan variant kan uppstå när affärspartners har planerat att ingå avtal eller samarbeta, men så tar ena parten företagshemligheten innan man hunnit ingå avtalet, säger hon.
Som arbetsgivare kan man inte vara helt säker på att företagshemligheter förblir hemliga. När angrepp väl sker kommer det i regel som en överraskning. Men det finns förebyggande arbeta att göra som vd, som förbättrar möjligheten att få rätt i domstol.
Fakta
Christina Wainikkas tips till vd
- Var proaktiv: Lagen om företagshemligheter bygger på att vd identifierat vilken information som bör hållas hemlig.
- Kommunicera: Anställda och affärspartners måste ha informerats om vilka företagshemligheterna är och hur de ska hanteras.
- Teckna sekretessavtal: då företagshemligheten utgörs av exempelvis recept eller strategier.
Kommunikation via sekretessavtal
– Det viktigaste är att inte bara nöja sig med att veta att det finns en lag – lagen bygger på att man själv har vidtagit åtgärder i förväg. De åtgärderna inbegriper att identifiera vilken information som är så viktig att den ska hållas som företagshemlighet, samt att kommunicera detta tydligt till anställda och affärspartners, säger Christina Wainikka.
Ett sätt att kommunicera är via sekretessavtal, som fungerar upplysande i organisationen, eftersom en viktig aspekt i fråga om företagshemligheter är att alla har kunskap om hur de ska hanteras.
– Det behöver genomsyra hela organisationen hur man hanterar en företagshemlighet och det behövs samsyn. Vad som klassas som företagshemligheter kan variera stort, vad den ene ser som viktigt att skydda kan den andre redovisa öppet på sin webbplats. Det beror på näringsidkarens strategiska val, säger Christina Wainikka.
Vilken skulle den främsta skillnaden bli, ifall förslaget om straffansvar blir lag?
– Om man kan visa att det skett med uppsåt så skulle företaget kunna få hjälp att utreda angreppet och ta fallet till domstol. Problemet i dag är att det blir en civilrättslig process, med skadeståndsansvar, men som man sällan har råd att driva på egen hand, säger Christina Wainikka.
