När popgruppen ABBA slog igenom internationellt på 1970-talet fanns redan ett företag med samma namn: sillvarumärket Abba. I stället för en konflikt valde parterna att teckna ett samexistensavtal. Så enkelt är det sällan för svenska tillväxtbolag i dag – och ett varumärkesintrång kan bli både kostsamt och skadligt för företagets anseende.
Så skyddar du ditt varumärke – innan någon annan kapar det
Lagar & regler
Trodde du att ditt företagsnamn är skyddat bara för att det finns registrerat hos Bolagsverket? Då kan verkligheten komma som en kostsam överraskning. Så här säkrar du ditt varumärke innan det är för sent.

Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
Att bygga ett starkt varumärke tar tid. Att förlora det kan gå på en eftermiddag. I takt med att företag digitaliseras och expanderar över nya marknader ökar också risken för att någon annan – medvetet eller omedvetet – kliver in på ens immaterialrättsliga territorium.
– Det är vanligare än man tror med varumärkesintrång i Sverige, särskilt bland mindre företag som kanske inte har resurser att arbeta proaktivt med immaterialrätt, säger Carolin Sundkvist, vd för immaterialrättsbyrån Groth & Co. Men det finns egentligen ingen konkret statistik på det, eftersom många tvister inte går till patent- och marknadsdomstolen.
Immateriella rättigheter – 80 procent av företagets värde
Hon möter regelbundet företagare som upptäckt kopior av sina produkter eller namn – ibland på e-handelsplattformar, ibland i fysisk handel.
– I vissa fall är det fråga om förväxlingsbara logotyper, i andra om rena piratkopior, säger hon. Skadorna kan bli stora. Kunder kan bli förvirrade, välja fel leverantör eller förlora förtroendet för ett varumärke som de tror står bakom en undermålig produkt.
Dessutom kan det bli ett ekonomiskt avbräck om man förlorar försäljning till intrångsgöraren.
– Historiskt utgjorde ett företags immateriella rättigheter kanske 20–30 procent av det totala företagsvärdet. Men i modern tid kan de immateriella rättigheterna uppgå till 70–80 procent av företagsvärdet, förklarar Carolin Sundkvist.
Siffrorna kommer från EUIPO (Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet) och svenska PRV (Patent- och registreringsverket), och handlar om allt från varumärken och patent till design och domännamn. Men det är fortfarande få vd:ar som prioriterar skyddet av dessa tillgångar. Enligt en färsk rapport från EUIPO https://www.euipo.europa.eu/en/publications/firm-level-analysis-report-january-2025 är det bara omkring tio procent av Europas små och medelstora företag som har registrerade immateriella rättigheter – trots att de företag som har det i snitt presterar 44 procent högre intäkter per anställd jämfört med andra.
Fakta
Därför lönar sig immaterialrätt
Ur rapporten Intellectual Property Rights and Firm Performance in the EU (EUIPO/EPO, 2025):
- Företag med registrerade rättigheter har 23,8 procent högre intäkt per anställd än företag utan.
- När man kontrollerar för bransch och storlek ökar skillnaden till 41 procent.
- Små och medelstora företag som registrerar rättigheter har 44 procent högre intäkter per anställd än motsvarande företag utan.
- De betalar också 22 procent högre löner än företag utan skyddade immateriella rättigheter.
Risken med att inte agera
– Många företagare tror att registreringen hos Bolagsverket räcker för att skydda namnet, men det gör den inte. Ett riktigt skydd får man först när man har registrerat varumärket – och det gäller att göra det innan man lanserar produkt eller namn, säger Carolin Sundkvist.
Att agera i efterhand kan bli både dyrt och tidskrävande. Ett exempel är när man vill åberopa inarbetning för att hävda rätt till ett namn som inte är registrerat. Det kräver omfattande bevisning i form av marknadsundersökningar, kunddata och uttalanden från branschorganisationer.
– Det är alltid billigare och enklare att registrera från början.
Att som vd välja att ignorera ett varumärkesintrång – i tron att det ändå bara är bleka kopior – är enligt Carolin Sundkvist ett högriskbeslut. Du kan tappa kunder, tappa förtroende, och på sikt förlora möjligheten att hävda dina rättigheter. I värsta fall underminerar du ditt eget varumärkes värde.
Hon uppmanar alla företag att ha en färdig strategi för hur intrång ska hanteras: Vem i ledningen ansvarar? Vilka jurister ska kontaktas? Vad gäller för olika marknader? I Sverige slutar många fall i en uppgörelse, men det gäller att ha kontroll över sina rättigheter. Det går inte att reagera först när skadan redan är skedd.
Fakta
Fem vanliga misstag
- Man tror att registrering hos Bolagsverket räcker – det gör den inte.
- Man lanserar ett varumärke utan att ha undersökt om det redan finns skyddat.
- Man använder för beskrivande namn, till exempel Smör AB.
- Man söker inte designskydd inom 12 månader efter offentliggörande.
- Man visar sin uppfinning offentligt innan man ansökt om patent – då förloras nyhetskravet.
En del av affärsstrategin
För företag som växer – särskilt över nya geografiska marknader – är det avgörande att immaterialrätt ingår i den övergripande affärsstrategin. Det gäller även nya tjänsteområden, varumärkeslanseringar och teknikutveckling.
– Om du vet att du ska in på den amerikanska marknaden om två år, så kan du redan nu planera för registrering där. På så vis får du med det i budgeten och slipper dyra paniklösningar i efterhand, säger Carolin Sundkvist.
Ett vanligt missförstånd är också att samma varumärke automatiskt ger ensamrätt överallt. Men i praktiken är skyddet kopplat till specifika varuklasser och geografier – och rättigheten kan förfalla om du inte använder det. Därför är det bra att regelbundet se över skyddet, understryker Carolin Sundkvist: Har vi täckning för våra nya produkter? Har vi uppdaterat skyddet när vi expanderat?
Ett verktyg som växer i användning är övervakningstjänster, där man får notiser om potentiella intrång, nya domänregistreringar eller varumärkesansökningar som liknar ens egna. Groth & Co erbjuder sådana tjänster, men det finns också enklare gratistjänster från PRV och EUIPO.
Immateriell strategi = konkurrensfördel
I ett läge där konkurrensen hårdnar och marknader förändras snabbt är den som har bäst kontroll på sina rättigheter också den som står starkast.
– Ett starkt varumärke är en konkurrensfördel – men bara om det är skyddat. För vd:ar är det här inte bara en juridisk fråga, utan en strategisk, säger Carolin Sundkvist.
Och, som ABBA/Abba visade: det går att samexistera med andra – så länge man har ordning på pappren.
Checklista
Så skyddar du ditt varumärke
- Registrera ditt varumärke – både i Sverige och internationellt vid behov.
- Koppla skyddet till aktuella varuklasser och geografiska marknader.
- Lägg upp övervakning av nya ansökningar och domäner.
- Ha en strategi för hur ni agerar vid intrång.
- Se över skyddet regelbundet i takt med att bolaget utvecklas.