Fem brottsrisker du ska ha koll på när bolaget växer

2. Bedrägerierna slår brett

Brås bild bekräftas av Svenskt Näringslivs återkommande undersökning Brottsbarometern. I den senaste mätningen uppger 44 procent av företagen att de har utsatts för brott under de senaste tolv månaderna.
– Vi ser en stabilt hög och i vissa delar ökande brottslighet mot företag. Bedrägerier är den vanligaste brottstypen och slår tvärsektoriellt – från bluffakturor till avancerade phishingattacker. Sedan kommer stölder, inbrott, skadegörelse och cyberbrott. Samtidigt ser vi en allt tydligare koppling mellan organiserad brottslighet och mängdbrott, där stölder och bedrägerier används som inkomstkällor i den kriminella ekonomin, säger Lena Linusdotter Nitz, expert på brott och trygghet på Svenskt Näringsliv.
I Brås material framträder stöld eller inbrott, bedrägerier och skadegörelse som särskilt vanliga brottstyper. Bedrägerier ligger på drygt 20 procent. Vanligast är falska fakturor eller mejl där någon försöker få företaget att betala en påhittad skuld eller lämna ifrån sig känsliga uppgifter.

3. Digitala angrepp kan drabba alla

Dataintrång var den brottstyp som störst andel företag var oroliga för, enligt Jonas Ring.
– Jag blev lite förvånad över att dataintrång var den brottstyp som störst andel företag var oroliga för. En möjlig förklaring är att den typen av brott kan drabba i princip alla branscher. Stölder och vissa andra brott är mer kopplade till specifika verksamheter, men bedrägerier och dataintrång kan i princip drabba alla organisationer, säger Jonas Ring.
För växande företag kan den digitala riskbilden bli mer komplex när fler system, användare och externa kontakter tillkommer.

4. Brotten tar resurser från tillväxten

Brottslighetens konsekvenser handlar inte bara om det som försvinner vid själva brottet. När Svenskt Näringsliv 2023 analyserade kostnaderna uppskattades den totala kostnaden för näringslivet till omkring 98 miljarder kronor per år. I summan ingår direkta kostnader, indirekta kostnader för säkerhet och skydd samt inkomstbortfall när verksamhet står still.
– Direkta kostnader är det man faktiskt blir av med, till exempel stulna varor eller utrustning. Indirekta kostnader handlar om allt företag behöver investera i för att skydda sig – IT-säkerhet, försäkringar, kamerabevakning eller ordningsvakter. Och inkomstbortfall uppstår när verksamheten står still, till exempel om maskiner eller verktyg stulits och man inte kan arbeta, säger Lena Linusdotter Nitz.
I praktiken kan brott innebära att tid och resurser flyttas från utveckling och affärer till skadehantering, återställning och kontakter med försäkringsbolag eller leverantörer.

5. Brotten riskerar att aldrig bli anmälda

Trots att brott mot företag är vanligt väljer många att inte polisanmäla. I Brås undersökning uppger drygt hälften av de företag som utsatts för brott att de inte anmält något av brotten. Endast knappt en femtedel uppger att de anmält samtliga.
– De vanligaste skälen är att man inte ser brottet som tillräckligt allvarligt, att man tror att en anmälan inte leder till något resultat eller att processen tar för mycket tid. Det är ganska höga siffror och de bekräftas av andra undersökningar också, säger Jonas Ring.
När Svenskt Näringsliv jämför företagens egenrapportering med den officiella statistiken framträder ett tydligt mörkertal.
– När hälften av de drabbade företagen inte polisanmäler får myndigheter och politiker en felaktig bild av hur utbrett problemet är. Då finns risken att resurser prioriteras fel. När vi ser i våra undersökningar att utsattheten ligger kvar på en hög nivå, samtidigt som anmälningarna minskar, är det ett tecken på att mörkertalet är stort, säger Lena Linusdotter Nitz.

Brotten kan bromsa tillväxten

Brottsligheten kan också påverka strategiska beslut i företag. I Svenskt Näringslivs undersökningar uppger ett av tjugo företag att de övervägt att lägga ned hela eller delar av verksamheten på grund av brottslighet.
– På längre sikt riskerar brotten att försvaga företagens konkurrenskraft och tillväxtförmåga. När resurser måste läggas på säkerhet och skadehantering finns mindre utrymme för investeringar, innovationer och expansion. Det är därför viktigt att se brott mot företag som ett samhällsproblem och inte bara som en isolerad näringslivsfråga, säger Lena Linusdotter Nitz.
Hon betonar att företagen behöver höja sin riskmedvetenhet och anmäla brott när de inträffar.
– Det sämsta sättet att hantera det här är att tänka att det inte drabbar mig. Företag behöver höja sin medvetenhet om riskerna och förstå vilka typer av brott som kan påverka den egna verksamheten. Och när brott sker behöver de också anmälas, eftersom det är en förutsättning för att myndigheter och politiker ska få en korrekt lägesbild och kunna prioritera rätt insatser. En vd som tar trygghetsfrågorna på allvar stärker inte bara sin egen verksamhet utan bidrar också till ett tryggare och mer konkurrenskraftigt företagsklimat i Sverige, säger Lena Linusdotter Nitz.