Det krävs för en framgångsrik ekonomifunktion 2026: ”Måste börja med grundjobbet”

– Det mest överraskande i rapporten är diskrepansen. Många ser att förändringen kommer och är oroliga för exempelvis datakvalitet. Samtidigt planerar relativt få investeringar för att faktiskt lösa problemen, säger Johan Alsén.

Enligt honom underskattar många organisationer omfattningen av det arbete som krävs för att modernisera ekonomifunktionen.

– Att ställa om en ekonomifunktion kräver ganska mycket strukturellt arbete. Jag träffade ett bolag som hade arbetat i ett år bara med att städa sin data. Samtidigt säger majoriteten i undersökningen att de inte ens har börjat.

Ekonomifunktionen ska bli mer framåtblickande

Omställningen betyder att en stor del kommer att behöva handla om ekonomifunktionens roll i ledningen. Traditionellt har ekonomifunktionen haft fokus på historiska rapporter och uppföljning. I takt med att analysverktyg och automatisering utvecklas väntas rollen bli mer framtidsorienterad – och strategisk.

– Den största förändringen är att ekonomifunktionen går från att rapportera vad som hänt till att hjälpa ledningen att fatta beslut om framtiden, säger Johan Alsén. I stället för att säga hur det gick förra året ska ekonomifunktionen kunna bidra med analyser om vad olika beslut innebär framåt.

I rapporten framgår också att många ekonomer själva vill arbeta mer med analys, problemlösning och beslutsstöd.

Organisationen bromsar utvecklingen

Rapporten visar att hindren i högre grad handlar om processer och ledning än om det tekniska i sig.

De fyra vanligaste hindren är:

• bristande datakvalitet och fragmenterade system.
• otydliga processer och ansvar.
• otillräcklig kompetensutveckling.
• förändringsmotstånd och kultur.

Därför finns det risk för att börja i fel ände när ekonomifunktionen ska moderniseras.

– Man måste börja med grundjobbet. Säkerställa datakvalitet, tydliga strukturer och rätt kompetens. Annars kommer inte tekniken ge den effekt man hoppas på, säger Johan Alsén.

Ett annat hinder handlar om kompetens, och enligt Johan Alsén är det sällan brist på traditionell ekonomikompetens som är problemet. Redovisningskompetens finns det gott om. Men det som saknas är personer som kan kombinera ekonomikunskap med systemförståelse och teknik.

Han beskriver en ny typ av hybridroll som växer fram i ekonomifunktionerna.

– Det handlar om människor som kan både ekonomi och system. Den typen av kompetens är särskilt viktig när företag byter ERP-system eller utvecklar mer datadrivna arbetssätt. Att hitta någon som kan det ena eller det andra går ofta bra. Men att hitta personer som kan båda världarna, det vill säga ekonomi och teknik, är betydligt svårare.

AI används fortfarande främst individuellt

Trots det stora intresset för AI har få organisationer integrerat tekniken fullt ut i sina ekonomiprocesser.

– På individnivå är många där. Man uppmuntrar medarbetare att testa verktyg och man köper licenser och håller utbildningar. Men att verkligen integrera AI i system och arbetssätt – det är det inte många som har gjort ännu, säger Johan Alsén.

Men utvecklingen kan accelerera när fler konkreta exempel på affärsnytta börjar spridas.

– När stora och trovärdiga bolag visar vad man faktiskt kan göra, då kommer fler att följa efter, fortsätter han.

En större roll i företagsledningen

För vd:n och ledningsgruppen innebär utvecklingen en förändrad relation till ekonomifunktionen. Enligt Johan Alsén finns en enkel indikator på om funktionen verkligen blivit mer affärsnära.

– Den tydligaste indikatorn är om ekonomifunktionen är med i rummet när affärsbeslut diskuteras, säger han och utvecklar:

– Om man tycker att ekonomin inte behöver vara med när man diskuterar strategiska frågor, då har den nog inte fått den roll många eftersträvar.