Fyra av tio företag utsatta för brott – branscherna som drabbas hårdast

– Årets brottsbarometer visar på två tydliga mönster; brottsligheten ligger kvar på höga nivåer samtidigt som företagens förtroende för polisens förmåga att hantera brott är fortsatt lågt. Det här skadar både tryggheten i vardagen och förmågan att bryta utvecklingen, säger hon till Tidningen Näringslivet.

Den vanligaste brottstypen är bedrägerier, där ett av fem företag har drabbats – följt av ringa stöld, inbrott, cyberbrott och skadegörelse. Rapporten beskriver dessutom en tydligare koppling mellan organiserad brottslighet och dessa mängdbrott.

Få brott polisanmäls

Enligt rapporten polisanmäler omkring hälften av de utsatta företagen inte brotten, bland annat på grund av upplevelsen att processen är tidskrävande och sällan leder till resultat. Samtidigt rapporterar nästan vart femte företag i handeln och besöksnäringen hot eller trakasserier, vilket enligt rapporten kan minska viljan att anmäla.

Även när det gäller cyberbrott är mörkertalet stort. De orsakar omfattande ekonomiska och operativa skador men polisanmäls i mycket låg grad. Rapporten beskriver att små och medelstora företag är särskilt sårbara på grund av begränsade resurser och föråldrade IT-system.

Räknar med ökad brottslighet

Hälften av företagen tror att brottsligheten i samhället kommer att öka det kommande året. För att stärka tryggheten efterfrågar företagen framför allt ökad polisiär närvaro, snabbare hantering av anmälningar och bättre samverkan med kommuner och polis. Brotten innebär kostnader i form av förlorade intäkter, avbrott i produktionen, högre försäkringspremier och ökade investeringar i säkerhet. Enligt rapporten påverkas även investeringsvilja och rekryteringsmöjligheter, och i vissa fall tvingas företag lämna brottsutsatta områden.

Lena Nitz betonar att konsekvenserna av den höga brottsnivån sträcker sig även utanför de enskilda verksamheterna.

– Företagen är ett fundament i samhällsekonomin så när brotten ligger på så höga nivåer då drabbas inte bara de enskilda verksamheterna utan även vår gemensamma tillväxt och konkurrenskraft och minskar de skatteintäkter som finansierar vår välfärd. Det är väldigt bekymmersamt, säger hon till TN.