Under coronapandemin har det ställts enorma krav på ledarskapet både när det gäller hälsofrågor och politiska beslut.
I den här typen av extrema situationer som ingen kunde ha förutsett ställs det mesta på ända och ett dåligt ledarskap kan få katastrofala följder.
Markus Hällgren, som är professor i företagsekonomi vid Umeå universitet, har specialiserat sig på ledarskap i extrema situationer. Tillsammans med sin kollega David Buchanan vid Cranfield University School of Management, har han undersökt hur vi kan förbereda oss inför kommande omvälvande krissituationer.
– Sådana kommer det kan vi vara säkra på. Det kan handla om allt från klimatkriser till att internet går ner. Här är det extra viktigt med ett bra ledarskap och förmågan att kunna hitta nya angreppssätt på utmaningarna. För att förbereda sig måste man våga använda sin fantasi och föreställa sig extrema sammanhang, säger Markus Hällgren.
Skapar en imaginär värld
Förutom Covid-19 pandemin lyfter han fram två historiska händelser som ingen hade kunnat föreställa sig och förbereda sig för. Det är attackerna mot Pearl Harbour 1941 och World Trade Center 2001.
Men när det gäller terrordåden den 11 september konstaterar Markus Hällgren att detta faktiskt inte är helt sant. De förutsågs nämligen delvis av anti-terroristexperten Richard A. Clarke som inte utgick från hemliga underrättelser, utan från boken ”Hedersskuld” av Tom Clancy.
– Ett annat liknande exempel är boken ”Nattens ögon” av Dean Koontz. Där beskrivs en biologisk smitta, vilken ironiskt nog heter Wuhan-400, som hotar att utrota världens befolkning. Manusförfattare skapar en imaginär värld som tvingar oss att tänka om, konstaterar Markus Hällgren.
Bara statister
Det har visat sig att efter 11 september använder säkerhetstjänster sig allt oftare av skönlitteratur för att få nya infallsvinklar. Krisorganisationer i USA som den amerikanska motsvarigheten till Folkhälsomyndigheten och militärskolan West Point har använt zombiescenariot.
Inte för att man tror att skönlitteraturen kan förutse framtida händelser, utan för att man sett att fiktion och fantasi är relevanta begrepp i arbetet med att förbereda sig inför osannolika händelser som bevisligen inträffar.
Markus Hällgren och David Buchanan har tagit fasta på denna metod när de har utforskat ledarskap och gruppdynamik med hjälp av zombiefilmer och tv-serier som ”Day of the Dead” och ”The Walking Dead”.
– Många kanske tänker att zombiefilmer bara handlar om att bekämpa zombies. Nej, zombierna är statister och filmerna berör hur vi människor är i förhållande till andra överlevande. Filmerna handlar om oss och mänskligheten. Fördelen med extrem fiktion som zombiefilmer är att det finns få förutfattade meningar.
Efterfrågar auktoritärt ledarskap
Markus Hällgren menar att zombiegenren är användbar för att den väcker och utmanar våra tankar. Energi behöver inte läggas på att diskutera graden av realism utan fullt fokus kan ägnas åt kreativa problemformuleringar.
Han tycker att zombiefilmen ”Day of the Dead” illustrerar hur ledarskap bör förändras med situationen.
– Där visar det sig att ett auktoritärt ledarskap, vilket många efterfrågar under Covid-19, är direkt farligt medan ett tillitsbaserat ledarskap hade gett ett bättre resultat. I den här typen av extrema situationer uppstår alltid en knepig gruppdynamik. En bra ledare är anpassningsbar och känner av dynamiken och måste vara beredd på att vara konstant ifrågasatt.
Slåss om toalettpapper
I ”The Walking Dead” ser man hur den extrema kontexten, och egenskaper hos de överlevande, tar fram det värsta i mänskligt beteende med extremt våld såväl inom som mellan grupper då vi är oss själva närmast.
Han konstaterar att Covid-19 ger motsvarande exempel med människor som slåss över toalettpapper och pasta.
För närvarande arbetar Markus Hällgren bland annat med polisen i norra Sverige för att förbereda dem inför oförutsägbara händelser.
– Vår kunskap om hur ledarskap och grupper fungerar i extrema krissituationer är begränsad. Det gäller att vara så förberedd som möjligt på situationer där hela samhället bryter samman. Vi hoppas kunna utveckla kreativa och fungerande handlingsalternativ, och i förlängningen göra oss mer bekväma med osäkerhet, avslutar Markus Hällgren.