Vd:n sätter den emotionella tonen

– Känslor är närvarande i allt vi gör, oavsett om vi är anställda eller chefer. Känslor påverkar våra handlingar och har inflytande på relationer, prestationer och vår motivation på jobbet, säger kommunikationsrådgivaren Nicolas Jacquemot som i handboken Känslokoden berättar om hur känslor påverkar beteenden, beslut och välbefinnande på jobbet.

Han konstaterar att positiva känslor i arbetsgruppen skapar glädje och samhörighet medan negativa känslor riskerar att orsaka splittring och konflikter. Glädje, intresse, trygghet och stolthet är exempel på positiva känslor.

– Från forskningen vet man att en positiv känslokultur förbättrar prestationerna och är stärkande för medarbetarna. Bland annat har man funnit att en positiv emotionell kultur på jobbet bidrar till att främja gemenskap och reflektion, något som i sin tur ökar arbetsgruppers förmåga att hantera förändringar och motgångar, berättar Nicolas Jacquemot.

Hälsoproblem

Enligt Arbetsmiljöverkets undersökningar upplever runt en och en halv miljon svenskar hälsoproblem till följd av jobbet.

– Några av de vanliga besvären involverar just känslor som oro, ångest, utmattning och symtom på depression. Kunskap om hur positiva och negativa känslor påverkar oss är viktigt för att förstå vad som skapar hälsa och ohälsa på jobbet.

Nicolas Jacquemot konstaterar att glädje, gemenskap, stress, frustration och otillräcklighet är de vanligaste känslorna på jobbet.

– Chefer sticker ut genom att de i ännu högre utsträckning än andra anställda känner glädje och gemenskap i jobbet men också oftare stress och ilska. Sannolikt beror det på komplexiteten i uppdraget som chef.

Känslor uttrycks olika

På jobbet upplever vi ofta en mängd känslor samtidigt.

– Man kan tycka om att leda och motivera, men ogilla arbetsgivaransvaret. Man kan tycka om den sociala biten, men vantrivas med sina administrativa arbetsuppgifter, säger Nicolas Jacquemot.

Han menar att förmågan att kunna uppfatta känslor är en viktig del i känslokoden.

– Det handlar om att vara uppmärksam på sina känslor, att visa dem på ett önskat sätt i olika situationer på jobbet, samt att kunna läsa av andra. Det inkluderar också kunskap om hur känslor uttrycks olika beroende på vilket sammanhang man befinner sig i.

Att förstå känslor, egna och andras, är en annan betydelsefull del. Det handlar då om att kunna sätta etiketter på känslor, att bedöma vilka situationer som kan framkalla vissa känslor, samt att förstå hur personer omkring en reagerar i olika situationer.

– En kollega som har blivit kränkt i jobbet kan reagera med att bli ledsen, medan en annan blir rasande. Det handlar alltså om att kunna förutspå hur en annan person känner sig under olika förhållanden. Det är en viktig förmåga, inte minst för chefer.

Han har sett att en annan viktig del av känslokompetensen är att ha koll på sina känsloreaktioner för att avgöra om de är rimliga eller inte.

– Det handlar om att engagera sig i känslorna om de är till hjälp för en men också att kunna koppla ifrån om de inte är det.

Att kunna använda känslor som ett hjälpmedel för bedömning, beslutsfattande och problemlösning, är en annan viktig del i känslokoden.

– Som att dra fördel av de positiva känslor man upplever vid flow. Engagemanget och glädjen man känner främjar kreativiteten.

Börja med sig själv

Hur kan man då hantera sina och andras känslor på ett effektivt sätt?

– Det är enklast att börja med sig själv. Fokusera på att hitta dina triggers. Kartlägg vilka personer eller situationer som triggar negativa känslor. Då förstår du lättare vad som gör dig på dåligt humör. Observera också vad du känner i dessa situationer. Till exempel: ”När medarbetarna ständigt kommer med frågor känner jag frustration”, eller ”När chefskollegorna inte bjuder med mig på lunch känner jag mig ensam”, eller ”Den ständiga underbemanningen gör mig uppgiven”, säger Nicolas Jacquemot.

Nästa steg är att välja hur man vill reagera vid känslor.

– Det kan kännas som om känsloreaktionerna styrs av ryggmärgen men vi kan faktiskt kontrollera hur de uttrycks.

Hjärnan har både en känslomässig, reflexmässig sida och en rationell.

– Det är den rationella du ska träna upp för att få känslokontroll. Hemligheten är att hitta smarta och användbara strategier att ha tillhands i situationer då känslorna kommer över oss. Fundera därför på vad din känsla säger åt dig att göra. Och tänk sedan hur du kan agera på ett mer rationellt sätt.

För att hantera andras känslor är det bra att fokusera på att behålla lugnet, betonar Nicolas.

– Undvik att gå upp i varv och höja rösten, även om den du pratar med är arg och högljudd. Andas djupt och kontrollerat och räkna till tio innan du agerar. Svara aldrig på mejl i affekt, vänta tills du har lugnat ner dig.

Den emotionella tonen

Chefen är ofta den som sätter den emotionella tonen i en arbetsgrupp.

– En ledare med en konstruktiv, öppen och lösningsinriktad inställning kan hålla samman teamet med fokus på organisationens utveckling. Det bästa du som chef kan göra är alltså att föregå med gott exempel själv.

Forskningen visar att när chefer tar hänsyn till känslor påverkar det såväl medarbetare som hela arbetsgrupper.

– Exempelvis har man funnit att ett ledarskap som främjar ett positivt emotionellt klimat har en betydande effekt på ett företags prestationer mätt genom ökningstakten i företagets intäkter, liksom organisationens strategiska tillväxt och resultattillväxt, säger Nicolas Jacquemot.

Skippa kontrollbehovet

Så hur bli man då en känslofrämjande ledare?

– Jo, genom att ta hänsyn till medarbetarnas känslomässiga behov och personliga utveckling och uppmuntra de anställda att dela positiva känslor med varandra. Det handlar om att vara lyhörd för hur medarbetarna mår och upplever sitt arbete, att skapa en positiv atmosfär bland medarbetare, att ge rikligt med positiv feedback och uppmuntra teamwork och erbjuda utvecklingsmöjligheter.

Han betonar slutligen att om man vill vara en känslofrämjande chef ska man skippa sina kontrollbehov.

– Från forskningen vet man att detaljstyrning, micromanagement, får medarbetare att känna oro och rädsla, vilket hämmar prestationerna, motivationen och välbefinnandet på jobbet. Sikta i stället på öppenhet och tillåt medarbetarna att prova sig fram utan press på att de måste lyckas, avslutar Nicolas Jacquemot.