Inga produkter i varukorgen.
Slopat förslag påverkade inte företagens agerande
Affärerna
Studenterna Rami Abbas, Simon Issa och Kevin Landenberg vid Mälardalens högskola i Västerås har studerat hur fåmansbolagen agerat på grund av det slopade förslaget till förändringar på 3:12- reglerna. Deras slutsats är att detta inte haft någon nämnvärd påverkan på majoriteten av delägarna i fåmansbolagen.
3:12-reglerna ska förhindra att löntagare med egna företag ska kunna betala lägre skatt än löntagare med vanliga anställningar. Idag kan den som äger ett småföretag fakturera sin arbetsgivare sin ”lön” och sedan istället ta ut denna ”lön” som aktieutdelning som beskattas med mer förmånliga skattesatser än de som gäller för vanliga anställda i Sverige.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
VD-tidningen premium
Läs vidare – starta din prenumeration
- Strategiska artiklar med tips och analyser.
- 6 fullmatade magasin årligen.
- Tillgång till premiumnyheter på vdtidningen.se.
- 100 procents fokus på vd-rollen.
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
En utredning kring förändringar av reglerna föreslog en lösning som skulle innebära en höjning av skatten inom gränsbeloppet från 20 procent till 25 procent och dessutom skulle det bli försämringar i löneunderlaget för att beräkna gränsbelopp. Det presenterade förslaget fick stor medial uppmärksamhet då förändringarna skulle ha en betydande påverkan på fåmansbolagen.
Länge såg det ut som att förslaget skulle träda i kraft 2018 men i augusti 2017 meddelade regeringen att de inte går vidare med detta från företagarhåll hårt kritiserade förslag.
Det som studenterna studerat är om förslaget, trots att det inte längre är aktuellt kan ha påverkat fåmansbolagens agerande och framtida beslut, om de redan hade påbörjat anpassningen inför de presenterade förändringarna.
Men förslaget till förändringar som slopades hade enligt studenterna ingen nämnvärd påverkan på majoriteten av delägarna i fåmansbolagen. ”Detta på grund av för komplicerade regleringar. I särskilda fall, när reformer är för komplicerade kräver det för berörda parter en inlärningstid för att ta in ny kunskap och därför har de varken tid eller kunskap att agera efter reformens krav”, skriver de i sin uppsats.
Men även om förslaget till stor del inte har påverkat fåmansbolagen och dess ägare har en del agerat utifrån de eventuella förändringarna vilket orsakat ogynnsamma beslut för dem.
” De negativa erfarenheterna ökar sannolikheten till en förändring i skattebeteende, när osäkerheten frambringar en försiktighet. Konsekvensen av detta leder till att effekten på skattebeteende som uppkommer av förslag försvagas och inte medför en påverkan förrän förändringar trätt i kraft. Detta medför att regleringarnas anpassning enligt det kontinuerligt förändrande samhället försvåras och kan leda till ett ineffektivt samhälle”, skriver studenterna
De konstaterar att en annan orsak som bidrar till ett ineffektivt samhälle är tillfällen där det tillkommer otillräckliga skatteintäkter för att möjliggöra den samhällsvälfärd som planerats. ”Utförandet av skatteplanering och skatteflykt har stor inverkan på summan av skatteintäkterna. Trots detta anses skatteplanering vara accepterat, givet att den svenska skatteregleringen efterföljs”, konstaterar de.
