Självledarskap ger nöjdare chefer och medarbetare

– Visst pågår ett utforskande av att organisera sig utan chefer, men i den absoluta majoritet av organisationer spelar chefen fortfarande en väldigt viktig roll. Vi är trots allt ett flockdjur och om ingen av oss har överblick kan vi inte jobba åt samma håll. Det skulle bli kaos och anarki, som Twitter, säger hon.

Samtidigt handlar självledarskap om att som chef släppa kontrollen?

– Absolut, eller i alla fall sluta detaljstyra och istället skapa tydlighet för att ge medarbetare möjlighet att kunna agera på egen hand. Det låter kanske motsägelsefullt, men om självledarskap ska fungera måste spelreglerna vara supertydliga och det är ju chefen och företaget som sätter dem.

Nu när livet börjar återgå till det nya normala är det många som arbetat på distans som vill fortsätta med detta.

– Cheferna behöver vara lyhörda och det kommer att oundvikligen krävas högre grad av tydlighet när hybrida lösningar blir en bestående lösning i mångas arbetsliv, vilket i sin tur kommer innebära ett ännu starkare självledarskap, menar Malin Rapp.

Självledarskap är ingen vetenskap i sig, utan bygger på forskning och rön från flera olika områden, som psykologi, socialantropologi och kognitiv neurovetenskap. Att på ett enkelt sätt förklara vad självledarskap är kan, enligt Malin, vara en pedagogisk utmaning.

Så hur beskriver du självledarskap?

– Okej, korta versionen: Självledarskap är att bidra till gemensamma mål med dina styrkor och medvetet agera utifrån sina värderingar.

Hon menar att det börjar med cheferna, deras förmåga att leda sig själv för att därifrån bättre förstå och leda sina medarbetare och team. Att vara grundad i sina egna värderingar och styrkor är en förutsättning som ledare. Samt få syn på sina mindre smickrande skuggsidor som är en viktig del i självledarskap att ta ansvar över, eller som Malin menar kan vara våra överdrivna styrkor.

Utvecklar sin relation till andra genom självledarskap

Malin Rapp har sett att en vanlig missuppfattning är att självledarskap handlar om ett självförverkligande, men att det i stället är ett sätt att utveckla sin relation till andra, bli en bättre ledare och kollega.

– Självledarskap innebär att rusta människor för samspel med andra, genom att ge konkreta verktyg för hur de på ett konstruktivt sätt kan ge och ta emot feedback, klara upp konflikter, samt hur de kan agera ansvarstagande för egna och gemensamma behov och mål, berättar hon.

Får människor att må bättre

Malin och kollegan Jan Artem Henriksson från Self Leaders utförde nyligen tillsammans med Karolinska Institutet och Stockholms Universitet en studie där deltagare fick träna självledarskap. Effekterna hos deltagarna visade på ökat välmående, förmåga att hantera osäkerhet, fungera bättre tillsammans med andra samt fatta välgrundade beslut.

Deltagarna i studien, som kom från olika branscher, fick under sex månader testa Self Leaders metod som lärde dem att hantera sina känslor och finna trygghet i sig själva, vilket förbättrade deras förmåga att navigera i situationer präglade av osäkerhet.

En gång i månaden genomfördes en träff med fokus på ett specifikt tema. Efter varje utbildningstillfälle fick deltagarna använda sina nya kunskaper i vardagen och bolla frågor i olika lärgrupper.

Samtliga deltagare uppvisade ett ökat välmående, samtidigt som de uppgav sig ha fått fler meningsfulla relationer såväl privat som på jobbet efter studiens avslutande. I studien framkom dessutom att deltagarna upplevde att de hade blivit bättre på att sätta gränser mellan jobb och fritid.

Läs även ”Öva upp ditt självledarskap”.

Malin Rapp konstaterar att resultaten även fanns kvar sex månader efter programmet.

– Detta påvisar hur enkla verktyg förändrar och utvecklar människor på en djupare nivå och bygger det som forskare kallar för långsiktig kapacitet, säger hon.

Hon konstaterar avslutningsvis att studien är ett exempel på att arbetsplatser där självledarskap får en central roll kan bidra till mer välmående och motiverade chefer och medarbetare som tar ansvar för gemensam kultur och resultat.

Verktygen som prövades i studien

• Identifiera din inre kompass och drivkrafter.
• Bidra utifrån dina styrkor.
• Våga växa och utmana dig.
• När känslorna tar över: bemöt dig själv med vänlighet.
• Ta ansvar för din situation.
• Var en aktiv lyssnare.
• Se dig som en del av helheten.
• Visa uppskattning utifrån ett styrperspektiv.
• Den stora skillnaden är en buddy-grupp.