Med covid-19 håller ett nytt normalläge på att etableras i arbetslivet. Arbete från hemmet och en ökad användning av digitala tjänster för möte och samverkan har snabbt blivit en ny vardag för många.
Så leder du i det nya normala – 4 bästa tipsen
Ledarskap
Att arbeta på distans har blivit det nya normala. Men många medarbetare upplever också att möjligheterna att göra ett bra jobb har försämrats. Därför ställs högre krav än någonsin på cheferna, framgår av Jobbhälsoindex som lyfter fram fyra nyckelfaktorer för ett framgångsrikt ledarskap.
Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
- Strategiska artiklar med tips och analyser.
- 6 fullmatade magasin årligen.
- Tillgång till premiumnyheter på vdtidningen.se.
- 100 procents fokus på vd-rollen.
I årets Jobbhälsoindex, en årlig undersökning av arbetsmarknaden som genomförs av Svenskt Kvalitetsindex och Jobbhälsoindex i Sverige AB, uppger 22 procent av de tillfrågade att de arbetat på distans som en direkt konsekvens av pandemin. Störst andel distansarbetare finns inom statlig sektor, följt av näringslivet. Nivåerna inom region och kommun ligger lägre.
Hälften missnöjda
Men av studien framgår också att nästan hälften – 46 procent – av dem som arbetat hemma upplever att möjligheterna att göra ett bra jobb försämrats med pandemin. Det gäller överraskande nog i ännu högre grad de som arbetat från sin ordinarie arbetsplats, där 49 procent uppger att möjligheterna att göra ett bra jobb försämrats.
Det som avgör upplevelsen av att göra ett bra jobb handlar om aspekter som samarbete, stress och balans mellan arbete och fritid. Att distansarbetarna ger arbetsgivarna bättre omdömen kan bero på att ledare haft stort fokus på den accelererande digitaliseringen och glömt bort de medarbetare som jobbat som vanligt, enligt studien.
Höga krav på cheferna
Slutsatsen är att det nu ställs högre krav på ledarskapet än någonsin. Chefernas förmåga att planera arbetet, skapa samhörighet och mening samt ha en aktiv dialog via digitala kanaler är avgörande för en bra medarbetarupplevelse.
– Det handlar både om ergonomin och de tekniska hjälpmedlen hemma vid köksbordet, men kanske framförallt om att medarbetare känner sig sedda och behövda samt känner att man gör ett tillräckligt bra jobb. Här visar studien att den närmaste chefen spelar en avgörande roll både positivt och negativt, kommenterar Johan Parmler, vd för SKI.
Permanenta arbetssätt
Enligt SKI är det rimligt att anta att den rådande situationen med kraftiga restriktioner kommer att kvarstå tills vidare. 20 procent av de tillfrågade i studien tror också att många av de rutiner och arbetssätt som växt fram under första halvåret kommer att bli permanenta, oavsett vad som händer med covid-19.
Det gäller därför för chefer på alla nivåer att hitta en balans i ledarskapet och fokusera både på medarbetare som jobbar hemifrån och på dem som jobbar från den vanliga arbetsplatsen.
Bästa tipsen
Fyra nyckelfaktorer lyfts fram för ett framgångsrikt ledarskap:
- Förstå utmaningen. Att leda på distans ställer högre krav på ledarskapets förmåga att skapa samhörighet och mening. Ha en aktiv dialog, håll medarbetare informerade och ge feedback.
- Skapa teamkänsla. Ledarskapet behöver i ett nytt normalläge lägga extra energi på hur medarbetarna mår och skapa en känsla av samhörighet och laganda. Digitala möten måste kombineras med regelbundna fysiska möten.
- Kommunicera ofta och systematiskt. En framgångsfaktor är den närmaste chefens förmåga att kommunicera tydligt, regelbundet och systematiskt. Med hela eller delar av arbetsstyrkan på distans krävs också en mer aktiv styrning, uppföljning och feedback. Känslan av att vara osynlig tycks öka vid hemarbete.
- Beakta generationsskillnader. Studien visar att medarbetare över 40 år har svårare att hantera den ökade graden av hemarbete. Det kan handla om lägre digital mognad och större behov av mer traditionell ledning och kollegial samverkan.
Fakta om undersökningen.
Jobbhälsoindex består av ett 70-tal olika frågor om arbetsförhållanden, hälsa, sjukfrånvaro, motivation, medarbetarnöjdhet med mera. Studien bygger på ett representativt urval utifrån åldersgruppen 20 – 65 år som arbetar minst halvtid. 6 364 respondenter deltog i årets studie.