Ny studie: Fyra av tio ledningsgrupper vet inte ens när de fattar beslut

– Det är slående hur ofta det saknas både syfte, tydlighet och spelregler. I många grupper uppstår frustration och ineffektivitet utan att någon riktigt förstår varför, säger Michael Soderling.

Hans webbaserade självskattningstest ”Ta tempen på din ledningsgrupp” har nu genomförts av 96 respondenter, en per grupp. Svaren utgör grunden för rapporten ”Benchmarka din ledningsgrupp”, som synliggör vanliga mönster och fallgropar i svenska ledningsgrupper.

Ovänlighet smittar och förstör

Ett av de mest slående resultaten rör en enda individs påverkan på hela gruppen. Frågan löd: Finns det någon i gruppen som uppvisar ett mönster av ovänligt beteende? Många svarade ja, och konsekvenserna är enligt Michael Soderling förödande.

– Det räcker att en person brister i vänlighet. Om övriga gruppen är vänligt inställd hoppas man gärna att det goda ska smitta av sig. I praktiken sker ofta det motsatta: den ovänliga tonen sprider sig, säger han.

Han beskriver en verklig situation där tre personer i en ledningsgrupp var lättkränkta, defensiva och brast i respekt för andra. Resultatet blev ett fullständigt förlamat samarbete.

– Det spelar ingen roll hur kompetent du är. Brister en person i respekt, så tappar gruppen sin kraft.

Varken syfte eller spelregler

En annan vanlig brist handlar om att gruppen inte har ett definierat syfte. I många fall går medlemmarna in i mötena med fokus på sina egna funktioner, snarare än det gemensamma uppdraget.

– Man träffas för att man ’ska ha en ledningsgrupp’, men man har inte förhandlat fram varför gruppen finns. Då gör man förmodligen inget meningsfullt tillsammans, säger Michael Soderling.

Bara 60 procent av respondenterna svarade att det är tydligt när gruppen fattar beslut – ett grundkrav för att kunna styra och utveckla en verksamhet.

Två ytterligare resultat sticker ut:

-En stor andel grupper saknar förhandlade spelregler för samarbete.

-Få grupper utvärderar sina möten och sin samarbetsprocess regelbundet, trots att forskningen visar att detta ökar effektiviteten med 20–25 procent.

– Det här är enkla saker att införa, men många organisationer underskattar värdet. I stället fastnar man i en kultur där alla tycker till, men få vet vad som gäller, säger Michael Soderling.

Elefanter och ”ja, men…”

När respondenterna fick välja ord som bäst beskrev gruppens samtalsklimat hamnade mångordighet och ja, men-kommunikation i topp – båda med 30 procent. Därefter kom elefanten i rummet (24 procent), vilket tyder på att viktiga men känsliga frågor ofta lämnas därhän.

– När man inte vågar prata om det svåra byggs spänningar upp. Till slut står elefanten mitt i mötesrummet, säger Michael Soderling.

Hans viktigaste råd till vd:n? Att börja med att formulera gruppens syfte, och sedan bemanna gruppen utifrån det.

– Att gruppen bemannas med kompetenta individer är en hygienfaktor avseende effektivitet. Det stora lyftet kommer när individerna också har förmåga att samverka, visa empati och hålla fokus på helheten, säger han, säger han.