Hybrid- och distansarbete är idag en självklarhet i många branscher. Den ökade flexibiliteten lyfts ofta som en fördel, men ställer också krav – på ledarskap och struktur. I en färsk rapport från hälso- och arbetslivsföretaget Falck framkommer att andelen som upplever stress på risknivå är högre bland dem som arbetar hemifrån, än dem som arbetar på plats. Av dem som jobbar mer än halva tiden hemifrån upplever drygt 40 procent att de känner stress på risknivå.
Ny rapport: Stressen högre bland distansarbetare
Distansarbete
Mindre stress – ett skäl att återvända från hemmakontoret? En ny rapport från Falck, specialiserade inom hälsa och arbetsliv, visar att de som arbetar hemifrån mer än 50 procent av tiden är mest stressade.
– Många mår bra av att gå hem och veta att 'nu har jag jobbat klart', säger Lena-Karin Allinger på Falck.

Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
- Strategiska artiklar med tips och analyser.
- 6 fullmatade magasin årligen.
- Tillgång till premiumnyheter på vdtidningen.se.
- 100 procents fokus på vd-rollen.
Vad beror det på att stressnivåerna är högre vid en stor mängd distansarbete?
– Vi kan inte veta med säkerhet, men ett skäl kan vara att de informella mötesplatserna försvinner när man arbetar på distans. För de flesta av oss fyller arbetet också funktionen av att ha ett sammanhang, att bidra till en gemensam uppgift. Jobbar man merparten av sin tid på distans finns risken att man mister en del av det, säger Lena-Karin Allinger, psykolog och organisationskonsult på Falck.
För att mildra effekten av det, kan medarbetarna koppla upp sig och interagera via digitala mötesverktyg. Men det ersätter inte till fullo utebliven social samvaro, enligt Lena-Karin Allinger.
Unga stressar mer
Störst andel stressade finns i gruppen som jobbar mer än halva tiden hemifrån och är under 30 år: 46,2 procent.
– Distansarbete ställer krav på gränsdragningar och självledarskap. I den yngre ålderskategorin har man mindre erfarenhet och kanske därmed svårare för att dra en gräns mellan privatliv och arbetsliv. Många mår bra av att kunna gå hem på fredagskvällen och veta att ’nu har jag jobbat klart, nu är jag ledig’, säger Lena-Karin Allinger.
Huruvida optimismen varit för stor rörande distansarbetets fördelar, är hon tveksam till. Men att de digitala miljöerna inte tillgodoser vårt behov av fysisk arbetsmiljö är tydligt. Framgent handlar det om att hitta balans.
Ingen dragkamp
– De individuella behoven som arbetstagare, till exempel av flexibilitet, överensstämmer inte alltid med det som arbetsgivaren anser krävs för att utföra arbetet. Men det finns inga skäl att göra den här frågan till en dragkamp mellan medarbetarna och chefen. I stället bör man föra en öppen, mogen dialog om vilka behov som finns, och se till det som gagnar både den enskilde och företaget, säger Lena-Karin Allinger.
Vilket ansvar vilar på chefen i den dialogen?
– I chefens roll ingår tydlighet om vad som är prioriterat i olika situationer. När är det förhandlingsbart att närvara fysiskt, när det inte förhandlingsbart. Man måste kunna förmedla varför det är viktigt.
Stress hos medarbetare kan kräva olika typer av bemötanden, som stöd, uppföljning och att förväntningar kommuniceras eller förtydligas.
– Det gäller att lyfta och diskutera individuella faktorer bakom stressen, i kombination med organisatoriska faktorer, säger Lena-Karin Allinger.