Ledaren – från jakthund till vallhund?

Som barn minns jag hur fröken med sin sirliga handstil noggrant textade namnet på dagens födelsedagsbarn på svarta tavlan, smyckat med en blomsterkrans i regnbågens alla färger. Under bilden skrev hon ”Låt Stå” för att verkligen understryka dagens betydelse. När det var dags för min födelsedag blev det varken blomsterkrans eller ”Låt Stå”. När jag fyllde år var alla barn på sommarlov. Men alla mynt har som bekant två sidor. Det som då var fel är idag rätt. När 19 juli numera närmar sig har alla semester och jag får vakna upp till en sommardag bland nära och kära. I år var hela familjen samlad. Med ett gäckande leende och en dunkel motivering lämnade min fru över ett lite paket, ett som var från hela familjen! Lätt förbryllad öppnade jag paketet. Ut föll ett litet hundhalsband.

– Jo, pappa, sa mina söner. Du kommer bli så ledsen när Neo, vår dansk svenska gårdshund går bort, så vi tyckte du skulle få en ny hund redan nu så blir det lite lättare.

Och så blev det. Neo var en jakthund. En hund köpt på impuls, med en täckning och en charm som gjorde honom oemotståndlig. Men som familjehund i Stockholms innerstad var han förstås fel. Nu gjorde vi allt annorlunda. Denna gång började med analysen om karaktärsdrag och personlighet, sedan bestämde vi ras och först därefter individ. Valet därefter blev enkelt. Vi skulle ha vallhund. Hon heter Cleo är hör till framtiden. Den som alltid varit annorlunda men som nu när vi går tillbaka efter Covid-restriktionerna är mer annorlunda än någonsin. Hur gör vi då när vi väljer ledare? Går vi på charm och väljer en jakthund, en som springer före och visar vägen, en som präglas den klassiska filosofien att ”Leadership is the art, science, or gift by which a person is enabled and privileged to direct the thoughts, plans and actions of others in such a manner as to obtain and command their obedience, their confidence, their respect, and their loyal cooperation” (US Navy). Eller ska vi ta ett steg tillbaka, analysera frågan och måhända välja en vallhund? En ledare som fokuserar på att hålla ihop flocken mot det gemensamma uppdraget och visionen. En jakthund var förmodligen helt funktionell i den gamla världen. Men vi är nu på väg in i annan värld. Även den smartaste vd styr idag sitt skepp in i dimma. Visst kan vi lita på the ”lonely cowboy” och att ”ensam är stark”, men det verkar ju smartare att inkludera medarbetare som i många fall har en bättre förståelse för omgivningen än jag själv. Tillsammans kan vi sedan bygga en gemensam förståelse för hur vi ska lägga kursen genom dimman för att differentiera vår verksamhet från konkurrenternas. Men då måste vi förstås välja ledare som orkar kliva ur bekvämligheten och tänka nytt. Eller som det stod på tröjan framför mig i morse ”Comfort zones are where dreams go to die”.