Högproduktiva bolag växer inte – forskare varnar för minskad dynamik

Ett tydligt resultat är att förbättrad resursallokering bidrar mindre till produktivitetstillväxten än tidigare. I början av 2000-talet stod omfördelningen av kapital och arbetskraft – från mindre produktiva till mer produktiva företag – för 2,5 procentenheter av Sveriges årliga produktivitetstillväxt. I slutet av 2010-talet hade motsvarande bidrag fallit till 1,5 procentenheter.

Det innebär att en mindre del av tillväxten i dag förklaras av att resurser rör sig till de mest effektiva företagen, och de är också små i relation till sin potential.

Parallellt har andelen nystartade företag halverats, från 7 procent till 3,5 procent. Andelen snabbväxande företag, så kallade gaseller, har minskat med en fjärdedel – från 4 till 3 procent

Lägre rörlighet påverkar dynamiken

Den minskade jobbrörligheten innebär att färre byter arbetsgivare. I en mer dynamisk ekonomi rör sig arbetskraft från mindre produktiva till mer produktiva företag. När den rörelsen avtar påverkas omfördelningen av kompetens.

– Vår modell tyder på att det inte handlar om bättre matchningar, utan snarare om snedvridningar som påverkar företagens tillväxt, säger Anders Åkerman.

För växande bolag innebär det att tillgången till erfaren arbetskraft kan påverkas, samtidigt som den långsiktiga effektiviteten i resursallokeringen dämpas.

Strukturella villkor i fokus

Rapporten identifierar inte exakt vilka hinder som ligger bakom utvecklingen, men pekar på strukturella faktorer som kan påverka tillväxten: tillgång till rätt kompetens, kapital och finansiering samt regelverkens utformning.

– För de nyskapade företag som har hög potential vore det bra om de kan växa så snabbt som de vill, säger Anders Åkerman.

Men vår modell/rapport talar inte om exakt vilka dessa hinder är. Det är den stora och väldigt viktiga frågan.

En viktig slutsats från vår rapport är därför att den privata sektorn, akademin och staten behöver samarbeta mer intensivt för att identifiera och fastställa dessa hinder, menar han och betonar samtifigt att regleringar ofta fyller en funktion.

– Även om vissa regleringar ibland gör det svårare för företag att växa finns det en anledning till att de finns. De löser olika former av marknadsproblem och skyddar olika icke-monetära värden som vi också bryr oss om. Utmaningen är att finna den rätta balansen mellan dessa och att ha ett dynamiskt näringsliv.

Alla företag ska inte växa

Rapporten gör också en distinktion mellan generell tillväxt och produktivitetsdriven tillväxt.

– Det är inte säkert att vi vill att små och medelstora företag ska växa. Vissa är kanske små eftersom de inte är så produktiva, och kanske borde vissa vara ännu mindre. Medan andra borde växa, säger Anders Åkerman.

Fokus ligger därmed på att de mest effektiva företagen ska ha möjlighet att expandera.

Forskarna beskriver rapporten som ett första steg: att dokumentera ett strukturellt problem och skapa underlag för fortsatt analys.

– Först måste man visa att det faktiskt finns ett problem – och det menar vi att vår rapport gör. När det finns en samsyn kring att problemet existerar kan man börja arbeta mer systematiskt med att identifiera grundorsaker och möjliga lösningar, säger Anders Åkerman.