En anställd får sin lön runt den 25:e varje månad. För den ska man ge sin tid och energi åt att skapa värde åt sin arbetsgivare. Typiskt sett ska man ha jobbat runt 40 timmar per vecka. Då förväntas man ha gjort sina egna arbetsuppgifter, men också bidragit till att andra kan göra sina så att helheten blivit så bra som möjligt. Ett enkelt avtal i teorin.
En underliggande förväntan är också att man vårdar sin egen tid och energi på ett effektivt sätt så att man kan vara så värdeskapande som möjligt. Att man prioriterar det som skapar mest värde, att man använder sina förmågor och styrkor på bästa sätt, att man jobbar effektivt och långsiktigt hållbart för både sin egen del och företagets. Här börjar det ofta bli svårare.
Korrelationen mellan arbetstid och värdeskapande är långt ifrån 100-procentig. Utifrån dystra siffror som att cirka 75 procent av svenskarna är oengagerade på jobbet, att mötestiden har ökat med cirka 150 procent sedan pandemin, att upp till 60 procent av arbetstiden går åt till ”arbete om arbete”, till exempel statusmöten och uppföljningar, samt att ”multitasking” minskar produktiviteten med cirka 40 procent, är det tydligt att de cirka 40 timmarna vi arbetar inte alltid ger den effekt som arbetsgivaren betalar för.
Så är det dags att omvärdera om det är smart att jobba på som vanligt? I den nyligen publicerade första svenska studien om ”4 day work week” konstateras att det är fullt möjligt för många olika typer av verksamheter att få mer gjort på kortare tid. Inte så förvånande kanske? Gemensamt för de 11 organisationer som deltog i studien är att de alla var beredda att ställa sig frågan: ”Jobbar vi redan en fyradagarsvecka, då vi tappar bort en dag i veckan på icke värdeskapande administration, uppföljning och distraktioner?”
Nästa fråga var ännu mer intressant: ”Är vi beredda att göra något åt det, eller är vi fastlåsta i gamla sanningar kring hur arbete ska utföras?”
Resultatet var tydligt: slöseri med tid minskade, kärnuppgifter genomfördes bättre, samarbeten stärktes och tid för återhämtning blev en märkbar investering i både effektivitet och välmående.
Dessa elva modiga och framåtblickande organisationer, med alltifrån sjukhuspersonal till ekonomikonsulter, såg systematiskt över sina arbetssätt och organisationsformer och såg sanningen i vitögat. De jobbade inte alltid så smart. Denna osmarthet ledde till otydlighet, stress, onödig sjukfrånvaro, lägre engagemang, sämre produktivitet och högre personalomsättning än nödvändigt.
Efter den inledande fasen av att analysera tidsåtgång och produktivitet testade de sedan att arbeta fyradagarsvecka under en period. Resultatet var tydligt: slöseri med tid minskade, kärnuppgifter genomfördes bättre, samarbeten stärktes och tid för återhämtning blev en märkbar investering i både effektivitet och välmående.
Så innan du som vd säger ”det där skulle aldrig funka hos oss” vill jag föreslå att du, kanske tillsammans med dina kollegor i ledningsgruppen, ser sanningen i vitögat kring om ni i ert företag jobbar så smart som ni kan. Hur många timmar i snitt lägger ni på sådant som inte är särskilt värdeskapande? Vilka strukturer skulle ni kunna införa för att höja produktiviteten och främja återhämtning som kan ge ert företag ett energilyft? Hur skulle ni kunna bli en mer attraktiv arbetsgivare om ni fick till en mer fokuserad, engagerad och välmående arbetsplats?
Frågan är inte om ni har råd med en fyradagarsvecka. Frågan är om ni har råd med fem ineffektiva dagar. Har ni råd att inte skapa förutsättningar för högt engagemang och högt välmående?
Thomas Dimming har över 20 års erfarenhet av att stödja ledare och ledningsgrupper med att skapa en mer engagerad kultur. Han är i dag rådgivare och föreläsare.



