Är du en internt eller externt motiverad ledare?

Jag satt nyligen på en middag med en framgångsrik entreprenör med många års erfarenhet av olika ledarroller, både som operativ chef, vd och styrelseordförande. Hans framgångar är många, men ändå beklagar han sig efter några glas vin över hur tomt det känns inombords. Hans motivation börjar dala, hans arbetsglädje börjar sina, han undrar hur länge till han kommer hålla på med företagande. Jag ställde en enkel fråga: vad har din drivkraft varit genom åren? Han svarade utan att blinka: att bevisa mig själv inför andra, att visa att de som tvivlat på mina förmågor har fel. Min enkla analys, som jag valde att framföra till honom där och då, var: då har du ju främst varit externt motiverad, det är svaret på varför du är mätt och otaggad nu. Du har ju redan uppnått det målet. Moroten är uppäten. Sedan följde en lång och intensiv diskussion kring hur fel jag hade och att det inte går att beskriva motivation på ett så förenklat sätt. Jag valde till slut att sluta argumentera och nicka med i stället. Det var ju trots allt en trevlig middag vi skulle ha, inte en kritisk analys över våra livsval.

Men, det finns en uppsjö av forskning som visar med all tydlighet att motivation i form av att ”bara” bevisa sig inför andra eller uppnå en belöning är av sämre kvalitet än intern motivation. Med kvalitet menar man hur mycket viss motivation hjälper en över tid att lyckas OCH hur man mår under tiden man anstränger sig.

Så kallad extern motivation ÄR av lägre kvalitet än så kallad intern motivation. Extern motivation är driven av yttre förväntningar, påtryckningar, eller belöningar. Extern motivation är alltså relaterat till påverkan från omgivningen snarare än egentliga personliga intressen eller värderingar. Så, att känna sig tom inombords när det inte längre finns tillräcklig extern motivation är inget konstigt alls.

Intern motivation, däremot, är driven av inre faktorer, som genuina personliga intressen, passion eller värderingar.

Intern motivation, däremot, är driven av inre faktorer, som genuina personliga intressen, passion eller värderingar. Handlingar utförs för själva handlingens skull, för personlig tillfredsställelse. Intern motivation är alltså kopplad till individens lust. Med intern motivation kommer tillfredsställelse vara mycket längre än att bara ha en summa pengar på banken, en medalj på väggen eller en titel att stoltsera med.

Jag träffar varje vecka ledare i olika typer av organisationer som högt och tydligt deklarerar att de egentligen inte tycker om arbetsuppgiften ledare, det vill säga till exempel att inspirera, vägleda, lösa konflikter, planera och följa upp. De är ledare på grund av den externa motivationen. De vill ha statusen, de vill ha den högre lönen, men de ogillar arbetsuppgifterna som själva ledarskapet innebär. Att sjuktalen för psykisk ohälsa bland chefer i Sverige stiger för varje år är inte konstigt om många blir helt dränerade av arbetsuppgifter de egentligen inte trivs med utan bara gör på grund av extern motivation. De vanligaste anledningarna att få en ledarroll är tyvärr inte genuint intresse att hjälpa människor och organisationer att växa och utvecklas, med allt vad det innebär, utan snarare att man har flest års erfarenhet, säljer mest eller kan mest. Ingen av dessa tre anledningar har en direkt koppling till förmågan eller viljan att vara en ledare.

Så, ta en funderare för din egen del, varför är du ledare? Var finns din interna motivation i form av arbetsuppgifter som du genuint får energi av, som du gläds åt att genomföra, som du nästintill hade gjort även om du inte fick betalt eller hög status? Vill du undvika känslan av tomhet så är det den interna motivationen du måste följa.

Thomas Dimming har över 20 års erfarenhet med att stödja ledare och ledningsgrupper med att skapa en mer engagerad kultur. Han är i dag rådgivare och föreläsare.