Inga produkter i varukorgen.
Tystnadskulturen i Sverige – ”Mer omfattande än befarat”
Arbetsmiljö I ett nytt projekt om den svenska tystnadskulturen visar det sig att 25–30 procent av tillfrågade arbetar i en tystnadskultur enligt Myndigheten för arbetsmiljökunskaps nya förslag på definition.
Foto: Adobe Stock/Pressbild.
Medan tystnadskultur fått bakslag, med Metoo-rörelsen som exempel, är den fortsatt närvarande på svenska arbetsplatser. Under hösten har röster höjts om en tystnadskultur inom ambulansvården efter mordet på ambulansvårdaren Helena Löfgren. Inom svensk kriminalvård upplever två av tre skyddsombud en tystnadskultur, enligt en undersökning av Seko.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
VD-tidningen premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Myndigheten för arbetsmiljökunskap, MYNAK, (som vid årsskiftet går samman med Arbetsmiljöverket) har tagit fram ett forskningsprojekt i tre delar. Annette Nylund är processledande analytiker i projektet som gjorts på myndighetens egna initiativ:
”i syfte att stärka det förebyggande arbetsmiljöarbetet och motverka en potentiell trend av ökad skadlig tystnad på arbetsplatser.”– Myndigheten för arbetsmiljökunskap.
– På arbetsmiljöverket finns det en ökning i inrapporterade psykosociala frågor vilket kan vara ett tecken på att även tystnadskulturen är mer frekvent idag. Vi har dock inte undersökt frågan om huruvida det är en trend. Min egen observation är också att exempel på tystnadskultur oftare rapporteras om i media, berättar Annette Nylund.
Projektet har pågått sedan sommaren 2023 och publicerade nyligen den första av tre delar, som handlar om att skapa en gemensam definition och sammanställa litteratur om hur tystnadskulturer uppstår.
Som ny definition för tystnadskultur föreslår myndigheten följande efter genomgången av 188 referenser:
”En tystnadskultur existerar i ett kollektiv om de flesta medlemmar inte tar upp kritiska frågor (undanhållande) på grund av den (underförstådda) gemensamma uppfattningen att tystnad är den lämpliga reaktionen vid observation av kritiska frågor.” – utdrag ur Mynaks förslag på ny definition.
Så utbredd beräknas tystnadskulturen vara i Sverige
– Det finns exempel i studien på allt från fullständigt havererade storföretag till att människor såklart kan må väldigt dåligt på arbetsplatsen till följd av en tystnadskultur där personer ibland lämnar arbetsplatsen för att det blir för påtagligt.
Nästa del i projektet bygger på en enkät och registerdata för 7 297 anställda och ska ge svar på hur ofta tystnad förekommer, vilka motiv som ligger bakom samt vilka grupper som är särskilt utsatta.
– Det är fortfarande lite av en bedömningsfråga angående hur man bedömer vad som är tystnadskultur och inte. Men utgår man ifrån den definition som vi föreslagit i vår första studie är det mer omfattande är vad i alla fall jag tidigare befarat. Kommande studien visar att någonstans mellan 25-30 procent av medarbetarna skulle kunna bedömas vara i en organisation med tystnadskultur.
Den tredje studien kommer att sätta frågan i ett internationellt sammanhang.
– Sverige har inte forskat på det här sättet innan utan bara tittat på det som en kulturfråga. Nu tar vi ett helhetsgrepp i de här tre delarna och hoppas även att det ska leda till ännu mer framtida forskning på ämnet.
Resterande studier i projektet väntas publiceras under våren 2026.
