Det berättar Jenny Wanegård, sjuksköterska på Urologiska kliniken i Malmö, på konferensen Lean Live som arrangerades i veckan. Med stöd från Leanteamet på Region Skåne satte de igång med att kartlägga sina flöden.
En patient som får remiss till urorlogen för att hen kissar blod kan ha cancer och behöver därför få en diagnos rätt snabbt. Här visade det sig att det i värsta fall kunde ta upp till 103 dagar från det att en patient fått remissen till det att en diagnos var ställd. Jenny Wanegård har med sig en långt papper fyllt med notislappar i olika färger och visar hur långa väntetider, många besök hos olika läkare och avdelningar skapar ett gytter av stopp på patentens väg genom vården.
– Vi ritade också upp ett drömflöde, säger hon och pekar på några få gula lappar i ena änden av det långa papperet. Där skulle vi kunna korta ned flödet till mellan sju och fjorton dagar. Men nu har vi satt ett mål på 40 dagar, vilket vi tror är rimligt.
Ett problem i flödet var röntgen. Dels tog det tid innan patienten fick komma till röntgen, dels tog det tid innan läkare gjort en bedömning. Leangruppen bjöd därför in röntgen för att diskutera de långa ledtiderna och det visade sig att problemet inte bara låg hos röntgen.
– När vi började prata med varandra så fick vi veta att vi inte fyllde i remissen på rätt sätt, att det inte framgick att vi ville ha snabbt svar eller att undersökningen var akut. Vi pratade helt enkelt olika språk och kunde ganska enkelt hitta lösningar för att kunna ställa diagnos snabbare.
Jenny Wanegård berättar att de kommit en bra bit på vägen, men att resan var trög i början och att Leanteamet uppfattades som bromsklossar.
– Många var ivriga med att komma igång med förbättringar och det rådde ingen brist på idéer. Men vi tyckte det var viktigt att först rita upp vårt nuläge för att kunna ha något att se och jämföra med.
De kom därför överens om att lugna sig med att diskutera idéer och fokusera på att förstå hur flödet ser ut idag till att börja med. Idéer som dök upp fick de istället skriva ned på lappar och sätta upp på ett ark med förbättringar att jobba med senare.
Jenny Wanegård berättar att de ser många förbättringsmöjligheter, både för patienten, verksamheten och för miljön. Dessutom kan de spara pengar genom att jobba smartare. Bland annat har de genom nya in- och utskrivningsrutiner kortat vårdtiden från tre till en dag. Dessutom har de hittat förbättringar som gör att risken för fel vid operationerna minskat.
– Bara en sådan sak som att många operationer blev fel och var tvungna att göras om. Det blir många miljoner på ett år, konstaterar Jenny Wanegård.