Proffsigare styrelse? Så tänker du runt arvode

Styrelsearvoden Kanske leder du ett tillväxtföretag och vill gå från passivt till aktivt styrelsearbete. Men när det är dags att ta in extern kompetens i styrelsen så brukar också arvodesfrågan dyka upp. Så här ska du tänka kring ersättning till ledamöter.

Proffsigare styrelse?
Så tänker du runt arvode
Johanna Sommarlund är partner på Novare pay consulting och specialist på ägarstyrning kopplat till ersättningar och incitamentsprogram. Foto: Novare Pay Consulting

Vd-tidningen tar frågan till en expert på området, Johanna Sommarlund som är partner på Novare pay consulting:

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.

– Som alltid i frågor kring lön och arvoden så blir det lite som frågan ’hur långt är ett snöre’, säger hon. Men när man pratar om vad som är rimligt på mindre bolag så cirkulerar några tumregler för nivåer.

Tumregel nummer ett utgår från prisbasbelopp. Detta av regeringen årligen fastställda basbelopp ska spegla prisutvecklingen i samhället och ligger 2023 på 52 500 kronor. För styrelser i ett mindre bolag ligger arvodet ofta någonstans runt ett till två prisbasbelopp per år. Kanske närmare två för styrelseordföranden och närmare ett för övriga ledamöter.

– Generellt i Sverige skulle jag säga att styrelsen är ganska lågt ersatt, uppskattar Johanna Sommarlund. Det kanske finns några undantag till exempel på private equity-sidan, men även bland de minsta bolagen på börsen blir det sällan mer än upp emot 200 000 om året för en ledamot.

Tumregler

Hon anser att ett bolag som vill börja jobba mer aktivt med styrelsearbete bör sträva efter att arvodera sin styrelse. Styrelsen är strategiskt viktig i verksamheter med sikte på att växa och utvecklas framåt.

– Då kan det också vara värt att ge den där personen lite betalt för att investera sin tid och erbjuda sin kompetens även löpande mellan möten, säger Johanna Sommarlund.

En annan tumregel hon tar upp gäller arbetsbördan. En traditionell uppfattning är att ett styrelseuppdrag motsvarar ungefär 20 procent av en heltidstjänst. Men det är inte längre ett tillförlitligt mått, menar hon.

– I dag är det kanske lite mer beroende på vilken bransch man verkar inom. I tillväxtbolag inom någon särskilt krånglig bransch som försäkring och liknande så bör man kanske fundera ett varv till över arbetsbördan när man sätter arvodet.

Kompetens kostar

Kompetens bör också spela in. Vill man professionalisera styrelsen så börjar man kanske med att söka efter en senior person med mycket erfarenhet av att leda och kontrollera bolag.

– En opponerande part som kan ställa lite svårare frågor som är lätta att missa för den som lever och andas bolaget, säger Johanna Sommarlund.

– Sedan är nästa steg att komplettera med till exempel sakkunniga från branschen. Om man växer vill man kanske titta på att expandera till andra marknader. Då kan det vara jättespännande att få in någon som har erfarenhet av det.

Denna typ av specialistkompetens är sällan gratis. Men om man har dåligt med pengar i bolaget kan ett tips vara att titta på andra former av ersättningar. Aktier och optionsupplägg börjar bli vanligare som alternativa styrelsearvoden och kan i bästa fall stärka incitamenten att engagera sig i bolagets styrning.

– Söker man efter investerare kan det också vara ett sätt att få in kompetens i styrelsen utan att öka sina lönekostnader, tipsar Johanna Sommarlund. Om man närmar sig ett litet investmentbolag till exempel så kan man ju passa på att fråga om de har de någon individ som skulle passa att sitta i styrelsen. De kan ju se det som en extra investering att erbjuda styrelsekompetens i bolaget.

Bloggen

På nytt jobb

Hämtar fler artiklar
Till startsidan
VD-tidningen

VD-tidningen Premium

Med fullt fokus på vd-rollen.
Full tillgång till strategiska artiklar med tips och analyser.

Det senaste