Passionen viktigast i framtidens företag

En av dem som har lång erfarenhet av challengers och som också skrivit en bok med samma titel är Claes Knutson som grundat och driver konsultföretaget TXP.

– Challengers kan vara personer som vill utmana och förändra en hel bransch genom snabb tillväxt och innovation. Det kan också handla om personer i etablerade företag som arbetar hårt för att följa med sin tid och bli en av dem som leder utvecklingen istället för att ohjälplig hamna på efterkälken, berättar han.

Entreprenörer som bygger upp en helt ny slags organisation med en annan attityd än konkurrenterna brukar Claes Knutson också definiera som challengers.

Behövs alltid ledare

När det gäller ledarskapet finns det de som menar att det inte behövs några ledare eftersom allt bygger på förtroendefullt samarbete mellan individer som själva har mandat att fatta egna beslut. Men det håller Claes Knutson inte med om.

– Det kommer alltid att behövs ledare i organisationer, personer med extra stort ansvar för helheten och samordningen. Ledare behövs på samma sätt som det behövs andra kunniga specialister. Det är en sanning både för hierarkiskt uppbyggda företag och för challengerföretag.

Samtidigt betonar han att ledarskapet ser helt annorlunda ut i ett challengerföretag än i en traditionellt uppbyggd organisation. I en challenger förväntas varje enskild person att ta ansvar för helheten, för byggandet av företaget och då krävs det ett helt annat ledarskap.

– En challengerledare ser till att alla är med på resan och driver på. Då läggs tyngdpunkten på att vara inkluderande, transparent, tydlig med förväntan och kunna facilitera, säger Claes Knutson.

Det han sett under coronakrisen är att även en hel del challengerföretag återvänt till den hierarkiska strukturen när det gäller ledarskapet.

– Det har här varit mycket fokus på chefen och den traditionella rollen som de flesta ser att chefen ska ta, tyvärr har många ledare tryckts bak i baksätet av sina medarbetare, men kanske mest av sin egen förutfattade bild av en chefs roll vilket är ett kliv tillbaka i utvecklingen och en fara för hela samhällsutvecklingen. En tydlig signal på det är hur Corona krisen påverkar folk, det ropas efter instruktioner och givna datum, något som ingen med exakthet kan erbjuda, samtidigt som det på flera håll hittas på nya lösningar för att hantera en svår och märklig situation, det senare är både befriande och inspirerande.

Passionen blir ett bränsle

Hans erfarenhet är att vad alla challengers har gemensamt är passionen.

– Inte bara passionen för det jag själv gör, mitt eget sammanhang utan för det vi gör tillsammans och det är den riktigt stora skillnaden.

Den passionen ger alla medarbetare i organisationen inspiration och energi att vara med och utforma de organisationer som ska utmana världen.

– Passionen och glöden, som syns i ögon, blir ett bränsle för att klara av att bygga upp grunden till en challenger och fortsätta att utmana år efter år.

Men han betonar att det inte enbart räcker med passionen.

– Om det verkligen ska hända något behövs det också en struktur och ett styrsystem för att organisationen ska fungera på rätt sätt. En struktur som ser till att förenkla och underlätta för alla medarbetare i organisationen att vara med på vårt vi.

Styrsystemet ska vara så enkelt och lättfattligt att samtliga medarbetare i företaget förstår sig på det och kan använda det i vardagen, berättar Claes Knutson.

Världens enklaste styrmodell

Han har valt att kalla sin modell för hur man organiserar ett challengerföretag för ”Vart-vad-hur” eller ”Världens enklaste styrmodell”. Tre frågeord skapar den modellen.

1. Vart är företagets riktning framåt.
2. Vad är själva affären i challengerföretaget.
3. Hur är attityderna och inställningarna i hur vi utför vårt uppdrag.

– Hur är kanske den mest avgörande frågan. Den omfattar företagskulturen och attityderna. Min erfarenhet är att i de allra flesta företag som misslyckas handlar det om att man inte lägger tillräckligt stort fokus på sitt hur utan istället satsar mest på affärsstrategin, vilket kan skapa en obalans. Kort o gott kan man säga att hur är själva genomförandeförandeförmågan.

Att organisera sig som en challenger ger enligt honom en rad positiva effekter i kampen om att positionera sig i en föränderlig omvärld.

– I ett challengerföretag är förändring det naturliga tillståndet, hela organisationen är ”på tårna”. Tempot är högt. Om alla tar ett steg fram ökar tempot utan att några behöver osunt rusa på. Och i ett sådant företag är vardagsinnovation en självklar del av verksamheten. För att understödja vardagsinnovationer arbetar ett challengerföretag iterativt i loopar där alla enheter på företaget involveras, avslutar Claes Knutson.