Jani Pajala:
”Man måste vara etta på bollen”

Han är klädd i svart från topp till tå, sitter i konferensrummet på Avoma och halsar ur en flaska Loka citron. Utanför fönstret lyser en blek sol.

– I början sov jag bak i bilen för att spara. Mina anställda bodde på hotell men jag sov i baksätet för att spara pengar. Vi fick ju debitera kunden tusen kronor per natt för hotell.

Industriunderhåll kom han in i tidigt, redan som 15-åring när ”en väldigt hård och bestämd pappa” sa åt honom att skaffa sig ett sommarjobb och tjäna sina egna pengar. Senare, i 25-årsåldern, började han arbeta på oljeplattformar till havs i Norge.

– Redan då hade jag inställningen att ’ska jag tjäna pengar så kanske jag måste satsa lite pengar’. Så jag betalade mina egna utbildningar bara för att vara lite attraktiv på arbetsmarknaden.

Efter några år var han tillbaka i Sverige igen och blev teknisk rådgivare på en god väns företag. Han trivdes men var samtidigt otålig. Han hade ett driv, och många idéer om hur verksamheten skulle kunna utvecklas. De tog en middag och diskuterade saken.

– Jag hade redan frågat om jag kunde få bli delägare i företaget, men blivit nekad tre gånger, säger han.

Nu sade chefen i stället att ”det kanske är dags för dig att köra själv. Men kom ihåg att det är en tuff och slitsam arbetsuppgift att vara företagare.”

– Och det är det ju, konstaterar Janni Pajala. Att driva Avoma har varit det absolut bästa jag har gjort i hela mitt liv. Men i vissa stunder har det också varit det absolut värsta. Jag har ätit på tok för många bananer och kexchoklad för att undvika långa lunchraster. Jag tänkte hela tiden bara på värdet i att få ett välfungerande företag.

Kexchoklad i all ära, men han sörjer mest över att han missade sitt äldsta barns tidiga år. De försvann i en dimma av hårt arbete.

– När jag fick min andra flicka kom jag ner på jorden, och förstod att jobb kan inte vara allt.

Personalen är ambassadörer

I dag beskriver han sig som en närvarande och engagerad pappa, om än väldigt tacksam för att hans hustru har låtit honom slita med sitt företag. För det blir fortfarande ofta 60-timmarsveckor, och han anser att han som vd ska jobba hårdare och göra mera än alla andra. Mycket av Avomas framgång ligger i noggrannhet och att ligga steget före kunden. De ser när något fel håller på att uppstå, när extra service behövs, hur man kan effektivisera och förbättra underhåll på ett sätt som gynnar både kunden och Avoma.

Och slitet och ambitionerna har lönat sig. Avoma har just blivit Gasellföretag för tredje gången och Jani Pajala har fått Stora VD-priset från VD-tidningen 2024. De har utnämnts till Årets företag i Motala, och han har blivit nominerad till Entreprenuer of the year av EY 2023. Verksamhetsplanerna designas numera snyggt i Powerpoint och bolaget växer så att det knakar, med bibehållen lönsamhet.

Personalen utgör hans hemliga arsenal. De är kunniga, de är ambassadörer för företaget, och från jobb hos kunder kommer de hem med värdefull information. Avoma utför maskinunderhåll för industrier av olika slag, bland annat alla Sveriges kärnkraftverk. De uppfinner varken hjul eller appar, men innovation kan se ut på många sätt.

Ett innovativt sätt att utveckla nya affärer ligger i att hämta upp information från medarbetarna. För att kunna registrera tider i tidrapporteringssystemet måste medarbetarna skriva ”dagbok” med noteringar om vad som har hänt på jobbet. Här kan mycket intressant dyka upp. En medarbetare kanske avreagerar sig runt arbetsmiljön hos en kund och då tar Jani ett snack med medarbetaren. Kanske behöver kunden hjälp med något?

Ja, den här gången visar det sig kanske vara ett problem med en transportör (ett transportband) som inte fungerar korrekt. Transportören gnisslar och orsakar gnistor, vilket tyder på att kedjan som driver transportören skaver mot materialet och sliter ner det. Kollegan tycker att det borde åtgärdas, ”man skulle behöva sätta någon form av skydd eller PTFE-teflon där”. Efter samtalet med medarbetaren ringer Jani Pajala upp kunden: ”Vi har jobbat hos er några gånger nu och har upptäckt att det är slår gnistor i er transportör. Vi har en idé om hur vi kan göra det bättre”. Tillsammans med kunden kommer han överens om hur de ska åtgärda problemet. Plötsligt har de fått fler uppdrag för kunden – och en nöjdare kund.

Sonderar terrängen

Genom sådan informationsöverföring kommer affärerna till honom. Kunskapsöverföring från kund till kund är ett annat sätt. Lösningar de har jobbat fram tillsammans med en kund i en bransch, visar sig vara applicerbar hos en kund i en helt annan bransch. Han betalar kontinuerligt mycket för fortbildning åt personalen. Men en del av kompetensutvecklingen sker tillsammans med kund; när han bedömer att det är realistiskt kan han gå in i en upphandling med utgångspunkten att de kan lära sig maskinerna och underhållstekniken hand i hand med uppdraget.

Ett exempel är Northvolt, som rivstartade i stor skala med maskiner importerade från Asien. Jani förstod att det sannolikt inte fanns några konkurrenter i Sverige som behärskade underhållstekniken och kontaktade dem med ett erbjudande om att utveckla den kompetens som krävs för att sköta deras underhåll. Detsamma har han gjort många gånger när nya behov plötsligt uppstår i någon bransch.

– Jag ser alltid till att ha en ”spridd” syn och sonderar terrängen. När det startar en ny industri någonstans kontaktar jag dem och presenterar vad vi kan. Det gäller att vara etta på bollen. Man får aldrig luta sig tillbaka och bli för bekväm. Då hinner någon annan före, helt enkelt.

Machokultur

Han har många nöjda kunder som stannar kvar länge. Ibland utökas affären med en kund när de har behov av fler tjänster. Inte sällan handlar det om att de har ett gott intryck inte bara av själva tjänsten Avoma erbjuder, utan även samarbetet och bemötandet från Avomas personal. Jani Pajala har från start arbetat mycket medvetet med företagskultur. Han ser personalen som sin viktigaste tillgång och den ska tas väl omhand. Det ska vara högt i tak, inga frågor eller önskemål är för dumma för att yttras, alla ska bjudas in att prata öppet på möten, alla ska känna att de kan vara med och påverka företagets riktning.

Men det är lika viktigt att medarbetarna förstår hans filosofi med företaget och delar värderingarna som ska genomsyra det. Personalhandboken är bolagets ”bibel”, som reglerar allt från hur man ansöker semester till hur man beter sig ute hos kund. Det här är också grunden för företagets kultur, att man tar hänsyn, man jobbar dedikerat, man hjälper varandra, man bryr sig.

Det finns en machokultur i branschen, som Janni Pajala motarbetar genom att uppmuntra till samtal och ständiga incheckningar med personalen om deras mående. Det är inte minst viktigt eftersom många är utspridda över landet och jobbar på andra företag.

– De är i Finland, i Danmark, i Malmö, Göteborg och Stockholm. De bor på hotell och lever ett hotelliv. Att ringa och kolla hur det är med dem, vad som händer i deras liv och hur det funkar för dem, det är värt allt för mig. Efter min fru och mina barn betyder mina kollegor och anställda mest för mig i hela världen.

Alla stöttar alla

När han passerar verkstaden och råkar höra ett telefonsamtal där han förstår att personalchefen har ringt upp den nye unge anställde för att kolla hur han mår, och han ser den unge nykomlingen skina upp som en sol av omtanken – då känner Jani Pajala att han har lyckats. Det här är företaget där man bryr sig om och ställer upp för varandra.

– Jag vågar påstå att jag sitter på ett företag som nästan har Sveriges mest plikttrogna och lojala kollegor sinsemellan. Jag inför dem, de inför mig. Från medarbetare till chef. Från chef till medarbetare. Faller jag så finns en hel arsenal av människor som kommer stötta mig, säger han.

För honom är det en självklarhet att bra resultat och personal som trivs och mår bra hänger ihop. Han låter göra konstanta medarbetarundersökningar för att ta reda på hur det står till med välbefinnandet på företaget (de verkar trivas – personalomsättningen är nästan obefintlig).

– Har du nöjd och välmående personal, då blir det gröna siffror längst ner på pappret. Så enkelt är det.

Något gör han uppenbarligen rätt, för Avoma AB uppvisar en stark ekonomisk prestanda. Företaget har en tillväxt på 35,9 procent jämfört med föregående år, och vinstmarginalen ligger på 17,8 procent. Hans strategi för lönsam tillväxt är enkel: företaget ska växa organiskt. Han skuldsätter sig inte, 80 procent av vinsten återinvesteras i företaget, han satsar stort på kompetensutveckling för att hänga med i utvecklingen med nya tekniker och metoder för industriellt underhåll för att förbli konkurrenskraftiga. Han strävar inte efter hög omsättning utan ett bra rörelseresultat, som ger en bra krisberedskap. Han har fortfarande pandemin i färskt minne. Vinstmarginalen måste vara minst 15 procent.

– Vi har hög soliditet, jag skulle aldrig tillåta något annat.

Vill höja statusen

Han har en bestämd strategi för hur företaget profilerar sig i denna konkurrensutsatta bransch.

– Jag vill inte göra mängdjobben som alla andra gör. Vi ska vara unika i vår bransch. Jag har ett ledord på hemsidan: ’Vårt mål är inte att vara störst, utan det är att vara bäst’. Det är så pass enkelt. Vi ska jobba för att vara bäst i det vi gör, både i utförande och hur vi bemöter kunder och varandra.

(Feta frågan) Vad är den stora utmaningen i din bransch?

– Kompetensbrist. Det finns på tok för lite intresse för den här branschen. Fråga några 14-åringar om de förstår vad svets är, var el kommer ifrån eller hur elementen blir varma, säger Jani Pajala.

– Tillväxten blir svår att skapa utan tillräckligt mycket kompetent personal.

Han har ett samarbete med Karlslunds Utbildningscentrum och deras linje i industriteknik. Varje månad tar de emot praktikanter, och kanske kan några duktiga få jobb på Avoma så småningom. Men det är inte för inte som företaget allt mer börjar göra som sina större konkurrenter, undersöka arbetskraft i andra delar av Europa.

Han skulle gärna se att statusen höjdes för den här sortens yrken, och gör vad han själv kan för att ingjuta självkänsla i sina medarbetare. Talar gärna om vilket viktigt arbete de gör. Att det är fråga om samhällsviktiga funktioner som de underhåller. Han tar ibland på sig något jobb i Europa. Inte för pengarna, för det krävs veckor av förberedelser och dyra försäkringar – men för medarbetarnas skull.

– Det får dem att känna sig stolta. Det är lite spännande att åka flyg och taxi till jobbet, de får se världen, de känner sig premierade, säger han.

Han ha fått många bud på företaget under åren. Han har hittills alltid tackat nej. Jani Pajala siktar vidare mot nya, högre mål. På tio år har de växt organiskt till ett mellanstort företag. Han vill fortsätta växa, hitta nya affärer, se hur långt de kan nå. ”Jag kan aldrig se mig som en förvaltande vd”, säger han, och konstaterar samtidigt att det kan vara en jobbig läggning att ha, eftersom han aldrig ger sig själv en chans att njuta av framgångarna.

– Jag vill öppna nya dörrar, titta över nya krön, bestiga högre berg varje år. Och hela tiden ha en fingertoppskänsla för hur jag får med mig människorna på resan, så att vi når ända fram.