Händer inte målen? Så vänder du det

Målstyrning Målen är satta och presenterade för hela organisationen. Ändå händer för lite. Enligt strategirådgivaren Hanna Sweijer gör många vd:ar flera avgörande misstag när de försöker omsätta målen i handling. Här förklarar hon vad som brister och hur du får saker att hända.

Händer inte målen? Så vänder du det
En vd som ständigt lanserar nya initiativ kan själv bidra till att företagets viktigaste mål inte blir genomförda. Strategirådgivaren Hanna Sweijer förklarar hur tydligare prioriteringar och tätare uppföljning får organisationen att gå från ord till handling. Foto: Frida Rönnholm / Adobe Stock

Målen finns i affärsplanen. De har presenterats på kickoffen, diskuterats i ledningsgruppen och kommunicerats till organisationen. När medarbetarna får frågan kan många beskriva vart företaget ska – ändå händer för lite.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.

Enligt Hanna Sweijer, strategisk rådgivare och grundare av SWJR Create Passion for Work, beror det ofta på att företaget har lagt stor kraft på att formulera och kommunicera målen, men mindre på att bygga det arbetssätt som ska föra verksamheten dit.

– Om alla vet vad som ska göras och det ändå inte händer någonting, då handlar det ofta om att strukturen för att få saker att hända inte finns på plats, säger hon.

Kännedom är inte samma sak som förståelse

Människor är händelsestyrda. En genomtänkt arbetsdag kan snabbt få stå tillbaka när en kollega behöver hjälp, ett kundärende blir akut eller en ny fråga fångar organisationens uppmärksamhet.

– Det är lätt att låta någon annan äga ens tid i stället för att själv äga den. Därför behöver det finnas strukturer som gör att vi faktiskt arbetar med det vi har bestämt är viktigast.

Problemet blir särskilt tydligt när målen uttrycks i övergripande affärstermer. Ledningen kan tala om högre lönsamhet, ökad EBITDA eller bättre kundupplevelse utan att översätta formuleringarna till konkreta prioriteringar.

– I företag är det lätt att använda affärstermer och sedan ta för givet att alla förstår. Jag har varit i många möten där en ledare säger: ”Det där vet ni.” Då tänker jag: Nej, det vet de inte.

Förankring innebär att människor förstår hur deras arbete bidrar och vilka aktiviteter de ska prioritera.

Vd:n och cheferna kan kontrollera förståelsen genom att vända tillbaka frågan till organisationen: Vad betyder målet för dig? Vad behöver du göra annorlunda? Hur kan din funktion bidra?

Kan medarbetarna inte svara är målet ännu inte förankrat, oavsett hur många gånger det har presenterats.

– Att tro att man har förankrat något bara för att man har sagt det flera gånger är ett vanligt misstag. Förankring innebär att människor förstår hur deras arbete bidrar och vilka aktiviteter de ska prioritera.

När allt är viktigt blir organisationen splittrad

Ett annat hinder uppstår när vd:n och ledningsgruppen vill driva för många initiativ samtidigt.

En driven vd ser ofta nya möjligheter i kundmöten, seminarier och omvärldsbevakning. Problemet uppstår när nya initiativ läggs ovanpå det organisationen redan har fått i uppdrag att genomföra.

– Många vd:ar och ledare har ett stort driv och vill väldigt mycket. Då är det lätt att haka på nya saker. Men när man kommer tillbaka inspirerad och säger att ’det här ska vi också göra’ glömmer man lätt att organisationen redan arbetar med andra prioriterade initiativ.

För medarbetarna kan resultatet bli motstridiga prioriteringar, högre arbetsbelastning och initiativ som påbörjas men inte slutförs.

– Gör vi väldigt mycket blir nästan ingenting klart. Prioriterar vi färre saker kan vi slutföra dem och fortsätta framåt.

När nya förslag kommer in behöver ledningsgruppen därför ställa dem mot den beslutade strategin: Bidrar detta till den förflyttning företaget har prioriterat? Är det viktigare än det vi redan gör? Vad ska i så fall väljas bort?

– Ju starkare företaget har byggt sin strategi och sina fokusområden, desto svårare blir det för allt annat att ta sig in. Ibland behöver företag vara snabbfotade. Men många gånger är de för snabbfotade och blir i stället splittrade.

Vd:ns signaler väger tyngre än presentationen

Organisationen bedömer inte bara vad vd:n säger är viktigt. Den ser vad vd:n själv lägger tid på, efterfrågar och följer upp.

Om vd:n slutar fråga om ett mål, inte synliggör sitt eget bidrag eller ständigt lanserar nya initiativ förändras organisationens prioriteringar.

– Så fort ledningen slutar fråga om något kommer det sakta att sippra ut i organisationen att det nog inte är viktigt längre.

Därför räcker det inte att vd:n delar ut ansvar och förväntar sig att resten av organisationen ska genomföra arbetet.

– Som vd behöver du visa att du själv arbetar med målen, vad du gör och hur du bidrar. Människor gör inte bara som någon säger. De ser också vad ledaren faktiskt gör.

Som vd behöver du visa att du själv arbetar med målen, vad du gör och hur du bidrar.

Vd:ns eget beteende blir därmed en del av styrsystemet. Mötesagendor, resursbeslut, frågor och återkoppling behöver peka i samma riktning som de uttalade målen.

Ett mål måste gå att använda

Visioner kan skapa riktning och engagemang. Men för att målen ska styra arbetet behöver de också vara mätbara.

Formuleringar som att “bli bäst på kundservice” eller “erbjuda marknadens mest innovativa produkter” beskriver snarare ett önskat läge än ett mål som går att följa upp.

– Målen behöver innehålla siffror. Det kan vara procent, pengar eller antal. Annars vet vi inte var vi befinner oss, vart vi ska eller hur långt vi har kommit, säger Hanna Sweijer.

Vilken modell företaget använder ser hon som mindre avgörande. OKR, smarta mål eller en egen struktur kan fungera, förutsatt att målen är begripliga, mätbara och används konsekvent.

– Du kan ha vilken modell och vilket system som helst. Men om du inte gör det du har sagt att du ska göra kommer ingenting att hända.

Målet behöver visa vilken förflyttning som ska ske och när den ska vara genomförd. Då kan årsmålet brytas ned i kvartal, månader och veckor. Det gör det också lättare att bedöma om nya aktiviteter bidrar till den beslutade riktningen eller bör prioriteras bort.

Samsynen måste börja i ledningsgruppen

Innan målen bryts ned i verksamheten behöver ledningsgruppen vara överens om vad de innebär. Annars riskerar varje funktion att tolka strategin utifrån sina egna behov och prioriteringar.

– Om strategin inte är tydlig och förankrad kommer alla att försöka ta sig till framtiden på sitt sätt. Då blir resultaten också splittrade, säger Hanna Sweijer.

Ledningsgruppen behöver skapa en gemensam kedja från företagets syfte och vision till strategi, mål och aktiviteter. Därefter behöver varje chef kunna förklara vad målen betyder för den egna funktionen.

Vad ska säljavdelningen bidra med? Vad behöver produktfunktionen förändra? Vilka aktiviteter ska prioriteras, och vad ska få mindre utrymme?

– När medarbetarna vet hur de kan bidra och vilka aktiviteter som är viktigast har man kommit betydligt längre än om målen bara har kommunicerats uppifrån, säger Hanna Sweijer.

Följ både aktivitet och resultat

Enligt Hanna Sweijer är veckovis uppföljning en av de viktigaste skillnaderna mellan mål som kommuniceras och mål som faktiskt styr.

– Tänk dig att ingen frågar hur det går förrän om en månad eller ett kvartal. De flesta kommer att vänta med uppgiften, eftersom det känns som att det finns gott om tid, säger hon.

När aktiviteter skjuts upp förskjuts också resultatet. En kort veckovis uppföljning håller de prioriterade målen levande när nya frågor konkurrerar om uppmärksamheten.

Mötet behöver inte ta mer än 10–15 minuter. Gruppen börjar med att se om den ligger på, före eller efter planen. Därefter beskriver var och en vad den ska genomföra under veckan och vilka hinder som behöver hanteras.

– När man har berättat för någon annan vad man ska göra ökar också chansen att det faktiskt blir gjort. Man vet att någon kan fråga: Hur gick det?

När funktionernas arbete blir synligt kan ledningsgruppen också upptäcka beroenden och hinder mellan avdelningarna, i stället för att varje chef följer sin egen plan isolerat.

Se avvikelser utan att detaljstyra

Vd:n behöver kunna se hur arbetet utvecklas utan att själv gå in och detaljstyra varje avdelning. Hanna Sweijer rekommenderar därför någon form av gemensam visualisering, exempelvis en dashboard eller ett målstyrningssystem.

– När resultaten uppdateras varje vecka kan vi se förflyttningen över tid. Det är särskilt viktigt när slutresultatet dröjer. Då behöver vi också synliggöra de aktiviteter som förväntas leda dit.

En enkel markering, exempelvis trafikljusmodellen, kan visa vilka delar av verksamheten som följer planen och var risken för avvikelse ökar. Vd:n får då ett underlag för att ställa frågor till ansvarig chef utan att ta över genomförandet.

– Vd:n kan säga: ’Jag ser att det lyser gult hos er. Varför?’ Då skapas en dialog om vad som händer och vad som behöver göras.

Ledningen får inte tröttna först

Ett vanligt misstag är enligt Hanna Sweijer att ledningen blir trött på sitt eget budskap långt innan organisationen har hunnit omsätta det i vardagen.

– Ledare säger ofta: ’Vi har sagt det här så många gånger. Jag kan inte tjata mer’. Men det kan man.

Det innebär inte att samma presentation ska upprepas. Målen kan hållas levande genom beslut, uppföljning och konkreta exempel på framsteg.

Det är särskilt viktigt under perioder när organisationen genomför rätt aktiviteter, men ännu inte ser det slutliga resultatet. Genom att synliggöra förflyttningen kan ledningen skapa uthållighet och samtidigt förstärka förståelsen för vilka insatser som bidrar.

– Om människor kan se att de kommer framåt blir det lättare att hålla i arbetet, även när det slutliga resultatet dröjer.

Målstyrningen fungerar först när samma prioriteringar syns i det vd:n frågar efter, i ledningsgruppens beslut och i det verksamheten arbetar med varje vecka.

Fakta

Så får vd:n målen att börja styra

  1. Enas i ledningsgruppen.
    Skapa en gemensam bild av vad målen innebär, vad som är prioriterat och vad respektive funktion ska bidra med.
  2. Begränsa antalet initiativ.
    Pröva nya förslag mot strategin och bestäm vad som eventuellt ska väljas bort när något nytt tillkommer.
  3. Gör målen mätbara.
    Beskriv vilken förflyttning som ska ske. Vilket är utgångsläget? Vad är önskat målvärde och när ska målet vara uppnått?
  4. Följ aktivitet och resultat.
    Följ både utfallet och de aktiviteter som förväntas skapa resultat.
  5. Stäm av varje vecka.
    Bestäm vad som ska göras, vem som ansvarar och vilka hinder som behöver hanteras.
  6. Var konsekvent som vd.
    Låt fokus, beslut, resursförbrukning och eget agerande styras av de prioriteringar som har fastställts.

Blogg och krönika

På nytt jobb

Hämtar fler artiklar
Till startsidan
VD-tidningen

VD-tidningen Premium

Med fullt fokus på vd-rollen.
Full tillgång till strategiska artiklar med tips och analyser.

Det senaste