Hoppjerkor lär mer än trotjänare

I en ny avhandling i sociologi från Stockholms universitet har forskaren Johan Westerman hittat ett samband mellan att byta ofta och lära sig mycket på jobbet. De personer som bytt jobb två gånger eller fler under en tioårsperiod uppger i högre utsträckning att deras nuvarande jobb innebär att de lär sig saker än de personer som stannat kvar på ett jobb under samma period.

– Jag har sett att de individer som tenderar att röra sig mer på arbetsmarknaden har ett högre lärande i ett senare skede i sitt arbetsliv. Det ser vi även om vi tar hänsyn till att man ofta lär sig mer i början av ett nytt arbete och att individen kanske generellt har lätt att lära sig saker eller har lätt att röra sig mellan olika jobb, säger Johan Westerman.

Första empiriska undersökningen

Avhandlingen bygger på en analys av svaren från flera enkätundersökningar, varav en är den stora svenska Levnadsnivåundersökningen som genomförs återkommande vid SOFI (Institutet för social forskning), där han jämfört hur mycket olika grupper uppger att de lär sig på jobbet.

Det är den första empiriska undersökningen av kopplingen mellan mobilitet på arbetsmarknaden och ett senare lärande i arbetet som har genomförts.

Att det skulle vara svårare att skaffa sig djupa kunskaper om man byter jobb ofta tycks alltså inte stämma. Inte heller att för många och för olika erfarenheter blir ett hinder för att lära sig ett jobb ordentligt.

– Jag har inte sett några positiva effekter för lärandet av att stanna kvar under längre perioder på samma arbetsplats. Snarare är det så att hög mobilitet är bra för att få mer kunskap, säger han.

Kunskapsbaserad ekonomi

Enligt Johan Westerman går resultaten i avhandlingen i linje med omställningen till en mer kunskapsbaserad ekonomi.

– Att ha bytt jobb ofta, till exempel hoppat runt på olika vikariat eller kortare anställningar kan alltså visa sig vara en positiv egenskap när många företag nu behöver ställa om efter coronakrisen. De individer som har lätt att lära sig och är vana att byta jobb kan faktiskt bli vinnare på framtidens arbetsmarknad, konstaterar han.

Sammantaget ger avhandlingen en bild av vilka individer som har lättare att anpassa sig till en arbetsmarknad med allt högre krav på både höga kunskaper och flexibilitet, vilket kan hjälpa både dem som har lätt och svårt att byta jobb, menar han.

– Om man förstår det här så kan man hjälpa personer som har en inre drivkraft att få utlopp för den och inte krocka med stelbenta system. Men också att förstå varför andra inte känner sig riktigt hemma i en snabbare omställning – de som kanske jobbat länge på samma ställe och inte gärna vill byta arbetsuppgifter. Många diskussioner kring ojämlikhet på arbetsmarknaden kretsar kring det här, varför vissa klarar av omställningen och andra inte, säger Johan Westerman.