Digitala jämställdhetsverktyg kräver multikompetens

På senare tid har det blivit allt vanligare att stöden utvecklas, sprids och används med digital teknik. En form av digitalisering är då analogt material överförs till digitalt format utan att innehållet i övrigt ändras, till exempel e-böcker och digitaliserade föreläsningar. En annan form är då man utnyttjar den digitala teknikens möjligheter till interaktion och att kombinera olika medier, till exempel text, bild, film och ljud. Det är den senare typen av digitalisering som Malin Lindberg har tittat på, som hon kallar för digitala verktyg.

– Än så länge finns det ganska lite forskning på området eftersom trenden är förhållandevis ny. I mitt projekt har jag tittat på två utvecklingsprocesser av digitala verktyg, ett här på Luleå tekniska universitet där jag själv deltog som forskare och ett på Karlstad universitet där jag var med i utvärderingen av processen, berättar Malin Lindberg

Verktyget som togs fram vid Luleå tekniska universitet heter Richer business. Verktyget innehåller scenarier vilka beskriver fiktiva exempel på ojämställda situationer i ett företag eller andra verksamheter. Varje scenario innehåller en inledande beskrivning, diskussionsuppgifter samt tips på praktiska metoder och fördjupande läsning.

Utvecklingen av verktyget iGen på Karlstad universitet pågår fortfarande. Tanken är att det ska fungera som en plattform för insamling av kunskaper, metoder och exempel inom jämställd organisationsutveckling samt olika övningar i att planera och genomföra jämställdhetsinsatser.

I båda fallen har utvecklingsprocessen skett genom ett samarbete mellan akademin, små och medelstora företag samt andra samhällsaktörer. Malin Lindberg menar att eftersom dessa företag, i jämförelse med större företag, sällan har tillräckliga resurser för att anställa personal eller köpa in konsulter med specialkompetens på jämställdhetsområdet har de ett särskilt behov av digitala lösningar.

– Paketeringen av de digitala verktygen blir viktig för små och medelstora företag. Verktygen ska helst vara gratis och så lättanvända att personalen kan använda dem utan att först få en introduktion av en specialist.

Hon understryker att utvecklingen av digitala jämställdhetsverktyg kräver olika sorters kompetenser. Företagen bidrar med sina erfarenheter och akademin borgar för att processen är kunskapsbaserad. Men därutöver behövs även annan sorts kompetens, exempelvis designer som ser till att verktyget utformas på ett lättillgängligt sätt och pedagogiska skribenter som säkerställer att innehållet är begripligt.  Trenden med allt fler digitala jämställdhetsverktyg i arbetslivet har många fördelar men de har sina begränsningar enligt Malin Lindberg.

– Det krävs en kombination av analoga och digitala insatser. Rent digitala insatser har vanligtvis ett kort livsspann. Mer avancerade verktyg kräver oftast en analog introduktion och kontinuerligt stöd.

Till grund för studien ligger en tidigare forskningsrapport där Malin Lindberg studerade 27 olika exempel på digitala verktyg för jämställdhet och inkludering som har utvecklats i Sverige. Rapporten ger en överblick av verktygens format, funktioner, användare och utvecklare.